lördag 31 augusti 2013

Minns du förra året?

Någon gång hösten 1970 köpte jag NJA-gruppens skiva "Hör upp allt folk". Den var ganska omtalad när den kom, och den spelades ofta i radio. NJA-gruppen var i själva verket en proggrupp som sympatiserade med KFML. Senare bytte den namn till "Fria Proteatern".

En av de låtar jag föll för direkt för var nog "Minns du förra året?". Den var både elak, rolig och tankeväckande. Tyckte jag. Samtidigt hade den en form av tidstypisk optimism. Den byggde på föreställningen att arbetarklassen och folket reser sig mer och mer. I en folklig våg utmanas kapitalet, och de som bygger sin politiska karriär på att samarbeta med det.

De senare skulle få det svårare och svårare. I den sista versen uttalas förhoppningen att det kommer att bli "hårt för den som är kapitalets lakej".

Så blev det ju inte riktigt. Ungefär en 8-10 år efter att skivan kom  startade en motreaktion mot vänstervågen, som efter ett tag gjorde att det blev lättare och lättare att bli "kapitalets lakej". Och svårare och svårare för de som hade en världsbild som ens avlägset liknade den som förmedlades på NJA-gruppens LP.

Men, för att anknyta till vad jag skrivit i ett annat sammanhang. För mig är 1970 i vissa avseenden mer nutid än vad 2013 är. Inte endast upplevelsemässigt, utan även i en djupare mening.

------------------------------------------------------------------------------
/Nedan kommer texten till låten. Jag beklagar att den inte finns på You Tube, för det är en sång, inte en dikt. Den ska helst höras, inte läsas. Men missar mycket om man endast läser den.../


Minns du förra året?

Minns du förra året, när kungen sa:
"Sveriges relationer till utlandet är bra,
ordningen i landet är klanderfri,
välfärden för folket är så hög som den kan bli. "

Och LO-chefen sa: "Håll era krav tillbaks,
vi måste vara våra direktörer till lags,
vår industri går back det är synd och skam,
våra direktörer tvingas tigga sig fram",

Han meddelade vidare så blek och tärd,
"det blir ett väldigt dåligt lönavtal i år tyvärr",
Men LO-chefens dystra tal var bara båg,
så höga vinster som i fjol var länge sen man såg.

Och minns du Gunnar Sträng han spekulerade,
i aktier och herreslott han investerade,
sen åkte han iväg till kompanjonerna,
i Västerås på Arosmässan stod han upp och sa:

"I Sverige jobbar arbetarna utan knyst,
en jobbare i Sverige håller takten och är tyst,
till er som påstår motsatsen, nu som bär skägg,
ni bör nog inte yttra er, ni slippslösa drägg"

Och alla direktörerna de hurrade,
de skrattade och sjöng och applåder dånade.
så sade och så talade Gunnar Sträng,
och visade med ord hur han är kapitalets dräng.

Men i gruvan var det hårt och kallt,
och Volvo höjer takten hundrafalt.
Från hamn och verkstad hörs ett dån,
från byggen överallt ifrån
i hela landet höjs en mäktig röst:

"Nu är gränsen nådd, nu ska pamparna på knä,
nu facket vårt förtroende har mist.
Ja nu strejkar vi till sist".

"VA! HAR DET BLITT STREJK!"
Nu blev det fart på Sträng.
Och fart blev på envoyen och på hans rövargäng.
"DET ÄR OLAGLIGT!" skrek Geijer, "ni får återgå".
Ja, Wallenbergs lakejer hade nu ett fasligt sjå.

Som jojon får nu ombudsmännen landet runt.
Upp och ner och härs och tvärs dom for och prata strunt.
Åke Nilsson sa: "det är utlänningarnas fel, inte vårt".
Ja, aldrig har väl ombudsmän fått jobba lika hårt.

Vad blir det nu av allt det här, vad kan vi se?
Ja, slutet har vi inte sett men räkna säkert med.
Nu när arbetarna börjat formera sig,
Blir det hårt för den som är kapitalets lakej. 

Inga kommentarer: