Thomas Quick/Sture Bergwall har friats från det sista mordet han dömdes för.
Tidningarna har genast följt upp med en hel del förutsägbara och ointressanta kommentarer. De är bara trista.
I jämförelse är Monica Antonssons kommentar riktigt uppfriskande. Och det alldeles oavsett frågan om Quick verkligen är, eller inte är, oskyldig till alla de mord som han har dömts för.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"The curse of the crimson altar"
Denna skräckfilm fascinerar mig. Och triggar i vissa avsnitt fram - just skräck. Den måste väl ses som en b-film, många skulle nog säga c-...
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
4 kommentarer:
Som jag kort påpekat åtskilliga gånger förut så finns det åtskilliga likheter mellan undertecknad och Quick ...
Det hoppas jag verkligen inte.
Det var roligt att du tycker det, Erik.
Monica
Ja, efter att ha sett alla de unkna kommentarerna i media som ömkade den mannen var det som en frisk fläkt att läsa vad du skrev.
Detta även om jag kanske inte är lika övertygad som du verkar vara om att han verkligen är oskyldig till alla morden.
Skicka en kommentar