Kom plötsligt att tänka på att samma Lena Adelsohn Liljeroth som
i en intervju i DN tillsammans med Ulf Adelsohn förklarade att media mörkar om invandringen och att hon därför brukar läsa Avpixlat, 2012 fick mig att skriva ett blogginlägg med ögonen fulla av tårar.
Det kan ju verka extremt men jag stod helt enkelt inte ut med att se hur Liljeroth med ett helt outhärdligt leende skar ut en en tårtbit från underlivet på ett "konstverk" som föreställde en skrikande svart kvinna och bjöd "konstnären" på att smaka.
Jag måste nog medge att kombinationen av hennes agerande 2012 och hennes uttalanden 2016 får mig att rysa, och faktiskt undra över hur Adelsohn Liljeroths egen agenda egentligen ser ut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kan man kalla det moralpanik? - Enid Blyton och SvD genom åren
Jag har roat mig, eller plågat mig, igenom vad Svenska Dagbladet skrivit om Enid Blyton från 1920-talet till nu. Det är en märklig läsning....
-
I dessa dagar läggs namnen på häktade personer snabbt ut på nätet. Först ut brukar vara rännstenssajten Flashback. Sedan följer andra efte...
-
Den nästan helt monolitiska debatten om styckmordet på Catrine da Costa har nu fått en motvikt. I två debattartiklar i tidningen Parabol. De...
-
Jag kan inte låta bli att kommentera de märkliga skriverierna om mig som nyss lagts ut på Monica Antonssons blogg. Inlägget är ganska så sn...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar