Jag gillar Roxette. De har ofta en form av intensitet, som tar tag i mig.
Den här låten låg på en samlings-CD som kom 2003. I alla fall köpte jag den 2003.
Jag gillade den, och hela CD:n. Dessutom använde jag CD:n för att upprätthålla nån form av terrorbalans mot en kille i min studentkorridor som plågade mig med att spela SKA-musik dagar och kvällar. När jag inte stod ut spelade jag Roxette, Lambretta och Runaways på hög volym.
"Opportunity Nox" fascinerar mig, vet inte riktigt varför.
2 kommentarer:
Jag säger bara "Åh Marie..." Har vuxit upp med Marie Fredriksson musik och älskar den!
:-)
Skicka en kommentar