Otrohet och svartsjuka är ju ett vanligt tema i populärmusiken. Men denna sång av Lambretta är nog nästan oöverträffad i sin intensitet.
I länken ovan kan man både höra och se Lambrettas officiella musikvideo till "Bimbo". Den är riktigt imponerande.
Lägg märke till skillnaden mellan sången och videon. I sången riktas aggressiviteten mest mot älskarinnan, men i videon riktas den mer mot den i sanning patetiska otrogne mannen. Som får möta sitt öde när videon närmar sig sitt slut.
En intensiv video till en intensiv sång. Som jag inte hört på länge innan jag nyligen hittade den på min favoritsida på nätet.
söndag 25 oktober 2015
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Krisen i MAGA...
... fortsätter, liksom desperationen. Och Marjorie Taylor Greenes opposition fortsätter att fördjupas. Se här . Hur ska det sluta?
-
Jag har nu läst ut van der Kwasts bok. Jag läser numera långsammare än förut pga olika problem med synen, så det har tagit ett tag. Det fö...
-
Per Faxnelds avhandlng ”Satanic feminism: Lucifer as the liberator of woman in nineteenth-century culture” har nu uppmärksammats i en under...
-
Och i väntatn på att jag ska skriva något annat meningsfullt kan jag ju lägga ut Balladen om kråkguldet med Thorstein Bergman. Den var s...
4 kommentarer:
Ja får jag "konkurrenter" så kanske jag ropar på Anna1 som kommer att slå ner allt motstånd!
;-)
Men å andra sidan har du ju inga konkurrenter, vem skulle kunna konkurrera med dig?
Inser att jag äger en LambrettaCD (rea förstås), att det är väldigt
mycket LINDA SUNDBLAD och att jag nog fann musiken rätt slätstruken.
Det är alltså inte CDn med BIMBO jag talar om utan den som kom 1999
och heter Breakfast.
https://www.youtube.com/watch?v=axD_VzmSojs
Men, helt överraskande avslutas plattan med en stråkstänkt ballad ...
Den enda CD av Lambretta jag hört är faktist den från 2001.
Skicka en kommentar