Otrohet och svartsjuka är ju ett vanligt tema i populärmusiken. Men denna sång av Lambretta är nog nästan oöverträffad i sin intensitet.
I länken ovan kan man både höra och se Lambrettas officiella musikvideo till "Bimbo". Den är riktigt imponerande.
Lägg märke till skillnaden mellan sången och videon. I sången riktas aggressiviteten mest mot älskarinnan, men i videon riktas den mer mot den i sanning patetiska otrogne mannen. Som får möta sitt öde när videon närmar sig sitt slut.
En intensiv video till en intensiv sång. Som jag inte hört på länge innan jag nyligen hittade den på min favoritsida på nätet.
söndag 25 oktober 2015
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kan man kalla det moralpanik? - Enid Blyton och SvD genom åren
Jag har roat mig, eller plågat mig, igenom vad Svenska Dagbladet skrivit om Enid Blyton från 1920-talet till nu. Det är en märklig läsning....
-
I dessa dagar läggs namnen på häktade personer snabbt ut på nätet. Först ut brukar vara rännstenssajten Flashback. Sedan följer andra efte...
-
Den nästan helt monolitiska debatten om styckmordet på Catrine da Costa har nu fått en motvikt. I två debattartiklar i tidningen Parabol. De...
-
Jag kan inte låta bli att kommentera de märkliga skriverierna om mig som nyss lagts ut på Monica Antonssons blogg. Inlägget är ganska så sn...
4 kommentarer:
Ja får jag "konkurrenter" så kanske jag ropar på Anna1 som kommer att slå ner allt motstånd!
;-)
Men å andra sidan har du ju inga konkurrenter, vem skulle kunna konkurrera med dig?
Inser att jag äger en LambrettaCD (rea förstås), att det är väldigt
mycket LINDA SUNDBLAD och att jag nog fann musiken rätt slätstruken.
Det är alltså inte CDn med BIMBO jag talar om utan den som kom 1999
och heter Breakfast.
https://www.youtube.com/watch?v=axD_VzmSojs
Men, helt överraskande avslutas plattan med en stråkstänkt ballad ...
Den enda CD av Lambretta jag hört är faktist den från 2001.
Skicka en kommentar