Hur man inte bekämpar extremhögern

De stora media oroar sig för hotet från extremhögern - rasister, fascister, xenofober.

Gott så. Dessa gruppers framgångar är kusliga. De är ett tecken på ett samhälle i sönderfall. En seger för sådana grupper kommer att skapa en mardrömslik situation.

Men borgerlighetens alternativ till detta hot är - nyliberalism, privatiseringar, sociala nedskärningar... Abstrakt "frihet", abstrakt "tolerans" - parad med ökad utsugning, ökade sociala skillnader. Det är som att släcka en brand med bensin, eller att bota alkoholism med vin.

Det är från den nyliberala draksådden som fascistiska och extremnationalistiska monster växer upp. För nyliberalismen är tunnare än vatten. Den kan inte tillfredsställa majoritetens behov, vare sig ekonomiska eller sociala. När välfärden monteras ner, och de sociala och ekonomiska skyddsnäten krossas, kommer det efter ett tag bara att finnas två reella alternativ. Det första personifieras idag av Marine Le Pen och hennes Front National. .

Det andra finns antytt i valsegern för grekiska SYRIZA, som djärvt kämpar mot de härskandes åtstramningspolitik. De fick en större andel av rösterna i Grekland, än vad Le Pen fick i Frankrike.

Valet till Europaparlamentet är ett nederlag för de etablerade partiernas överstatliga nyliberala Europaprojekt. Men detta nederlag kan öppna dörren till två helt skilda vägar. Den ena är solidaritet, och en gemensam kamp mot klyftor och ojämlikhet. Mot de härskande ekonomiska eliterna och deras politiska försvarare.

Den andra är nationalism, hat mot främlingar, letande efter syndabockar. Detta är inte en lösning., detta är en avgrund. Om befolkningarna i Europa förleds att välja denna kusliga icke-lösning kommer mörkret att sänka sig över vår del av världen. Med förödande resultat.