Förväxlingar

Idag var jag på biblioteket i Södertälje. Jag lånade och gick in i bibliotekets café. När jag kom ut från detta upptäckte jag att mitt lånekort var borta.

Jag antog att jag glömt det i låneautomaten. Jag gick fram till lånedisken och sa att jag trodde jag glömt mitt kort.

- "Ja, vi har ett kort här, men det kan inte vara ditt, för det är en herre som glömt det", svarade den kvinna som satt i disken.

Jag blev helt förbluffad. Och sa efter ett tag,. "Och vad heter herren som glömt kortet"?

- "Han heter Erik, men vad har du med det att göra?"

- "Därför att jag själv heter Erik".

Då tittade hon upp på mig, och sa lite förskräckt "förlåt, jag såg fel",

Jag sa: - "Trodde du att jag var en kvinna för att jag har långt hår"?

På nytt bad hon om ursäkt.

Jag sa: -"Det är inget att be om ursäkt för -  jag blev faktiskt lite smickrad".

Men för två år sedan skedde en förväxling, som var än mer märklig, och kanske än mer smickrande.

Jag skulle köpa snus i en tobaksaffär. Även då var det en kvinna vid disken.

Hon sa lite misstroget: - "Jag får be dig att visa legitimation".

Jag såg förmodligen ganska road ut. Jag tog fram min legitimation och sa "Trodde du verkligen att jag var under 18?".

Hon tittade på mig och sa "ursäkta jag såg fel". Jag sa: -"Det är absolut inget att be om ursäkt om, jag har sällan känt mig så glad som när du sa det".