Funderingar om SD

Man har alltid då och då stött på människor som, med eller utan påverkan från vissa drycker, avslöjat avgrunder i fördomsfullhet. dumdrygt hat, reaktionär förvirring maskerat som common sense, och en typ av primitivt generaliserande som inte ens passade in i klassiska högerpartier.

De fanns redan i småskolan, och blev där ofta mobbare.

Men de insåg på något sätt att deras tänkande inte var "politiskt korrekt" - innan begreppet ens uppfanns.

På något sätt insåg de att det var saker man vräker ut sig privat - det var ingenting någon vågade stå för i några större sammanhang.

När SD kom kunde många av dem jubla - nu fanns äntligen ett parti där man kunde vara lika vulgärt fördomsfull offentligt som privat. Eller kanske efter några år inte alltid riktigt lika - men då uppstod ju alternativ som AFS, MBS, och - för de värsta av de värsta - NMR.

Åtminstone efter andra världskrigets slut (och i många fall även tidigare) har det funnits ett krav på att vara i alla fall lite civiliserad när det blir riktigt offentligt. När SD började växa var den tiden slut.

Nu fanns ett riktigt stort parti för de som inte var nöjda med att visa sina värsta sidor privat, utan även ville ge uttryck för åtminstone en del av dessa offentligt - och till på köpet kalla det "politik".
---------------------------------------------------------------------------------
TILLÄGG
Var och röstade nyss. Jag röstade Miljöpartiet i riksdagsvalet (av skäl jag angett förut...) och Vänsterpartiet i kommunalvalet.

Jag hade tänkt rösta V även i landstinget men fick så ett (irrationellt?) ryck och kom på att MP där är de som hårdast försvarar Vidarkliniken - som jag alltså vill ha kvar. Så det blev MP också där.

Jag röstade i Hub-huset i Hovsjö, där det finns ett café som är öppet på vardagar. Jag hade hoppats att de skulle vara pass smarta att de hade det öppet också på valdagen (de skulle få massor av besökare) med det var de tydligen inte.