Jag skrev för något år sedan om det märkliga att den "Islamiska Staten" under en period allmänt kallades ISIS, dvs hade samma namn som den egyptiska gudinna som terrornätverket knappast uppskattade, och som - givet att hon existerar! - knappast skulle uppskatta terrornätverket... Nu ser jag att organisationen "Fellowship of Isis" faktiskt gjorde ett uttalande om frågan.
Där kan man läsa följande.
"The Fellowship of Isis is a network of some 26,000 members worldwide. We are a multi-faith organisation dedicated to the feminine aspect in all religions, and have a priesthood whose manifesto is one of peace, tolerance and respect for all spiritual expression.
It is disturbing and confusing to our members and the general public who know of our organization when media use the acronym ISIS for the Islamic State of Iraq and the Levant militia. The alternative rendering of ISIL, ‘Iraq and the Levant’ would avoid any misunderstanding on this matter.
‘Isis’ is also misleading and potentially defamatory.
We respectfully request that your organization from this point forward refer to this group by its other accepted name, I.S.I.L., Islamic State of Iraq and the Levant, and require that your correspondents and guests do the same.
(This press release statement was released on June 19, 2014.) ".
Nu har väl problemet försvunnit, då nätverket numera oftast kallas IS. Och det är väl skönt, för alla inblandade parter....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"The curse of the crimson altar"
Denna skräckfilm fascinerar mig. Och triggar i vissa avsnitt fram - just skräck. Den måste väl ses som en b-film, många skulle nog säga c-...
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
11 kommentarer:
Tyvärr används ISIS eller Isis fortfarande rätt ofta i engelsktalande media. Begreppet har helt enkelt fastnat.
Men i Sverige idag används nog beteckningen IS till minst 80 procent. Troligen mer.
Enligt en notis i någon av dagens tidningar kommer Lunds (tror jag)
universitet att starta en kurs om ISIS. Välbehövligt !
Vilken ISIS? Gudinnan eller det felbenämnda terrornätverket?
Det sistnämnda. Notisen fanns nog i Metro. Hittar ej på nätet ...
Ja, det var väl närmast en retorisk fråga.
Att Lunds universitet just i dessa dagar skulle starta en kurs om gudinnan Isis och att du skulle tycka att det var "välbehövligt" verkade ju inte så sannolikt. ;-)
En vänstersekt (ja, vänster-SEKT) som stödjer ISIS. Inte gudinnan!
http://www.icl-fi.org/english/wv/1073/isis-ltr.html
Märkligt nog är det Spartacist League, som normalt sett inte stödjer muslimska fundamentalister, inte ens "militärt". Men nu stödjer de ISIS militärt *även mot kurderna och shia-muslimerna*!!!
Spartacist League har ballat. Eller också uppfattar de ISIS som en direkt fortsättning på Saddam Hussein, en sekulär stalinoid diktator som visar var skåpet skall stå, basta!
Jag skiter egentligen i Spartacist, men så vitt jag kan se är detta den enda vänstergrupp som på något sätt faktiskt uttalat stöd för ISIS.
Själv stödjer jag kurderna militärt mot Spartacist League. OK, kanske inte, but I think you get my point...
"We take a military side with ISIS when it targets the imperialists and forces acting as their proxies, including the Baghdad government, the Shi’ite militias, the Kurdish pesh merga in northern Iraq and the Syrian Kurdish nationalists."
Suckar. De borde också i så fall stött miltärjuntan i Haiti mot Aristide, eftersom Aristide stöddes militärt av USA, som till och med störtade juntan. Gjorde de det?
Å ena sidan pederastorganisationen NAMBLA - å andra sidan IS. Det är svårt att få en rätsida på Spartacist Leagues preferenser.
Det stämmer. Spartacist League hade tidigare en slags "first world deviation" (min term) som tog sig uttryck i att man ofta *inte* stödde grupper i tredje världen mot västmakterna (även om man inte direkt stödde västmakterna heller). De stödde absolut inte muslimska fundamentalister. Framförallt stödde de förstås Sovjet, på sitt eget lite tokroliga sätt.
Men nu...?
Jag förstår inte hur den här (i och för sig) irrelevanta gruppen kan komma fram till att man skall ge "militärt" stöd till IS. De hade varit mer logiska om de antingen tagit avstånd från just precis alla i Mellersta Östern och rest någon abstrakt paroll om "socialistisk federation", eller faktiskt stött Bashar Assad med motiveringen att han är både sekulär och anti-amerikansk. (Alltså mer "logiska" utifrån vad de skrivit tidigare.)
Den lilla sektologiska ådra jag har kvar kommer att kolla upp Workers Vanguard om, säg, två år och kolla om de gjort någon av sina (väldigt sällsynta!) självkritiker. IS kanske måste mörda någon pedofil för att Spartacist skall reagera...?
Även deras stalinofila linje var någon sorts kontrast med deras extrema variant av sexliberalism. Jag menar, vad skulle hänt med NAMBLA i Moskva eller Kabul anno 1981.
Men det här är ännu extremare. Vad skulle hänt med NAMBLA i den "islamiska staten". I skonsammaste fall offentlig halshuggning.
Annars var SL ganska förutsägbara fram till 1977. Sedan tog deras islamofobi (som de nu verkar ha övergivit i fallet IS) och stalinofili i över och gjorde hackmat av deras tidigare linje. "Down with the shah" Down with the mullahs!" 1978 och "Hail Red Army" 1980. Om invasionen av Afghanistan ägt rum 1975 hade de skrivit "Critical support för Soviet intervention! Political revolution in Kabul and Moscow!" . Liksom de skrev "For political revolution in Hanoi, Vientiane and Pnom Penh!" strax efter segrarna i Indokina.
SL var fram till 1977 en parodi på en superortodox trotskistgrupp, men från och med 1978 blev de något ofta helt oförutsägbart. Linjen i Iran 1978-79 appliceras inte nu om IS. Om den gjorde det skulle det stå "Down with IS! Down with the Bagdad regime! Down with Assad!"
Det stämmer. Mitt intryck är också att de spårade ut circa 1979 eller så.
Det var då de reste den bisarra parollen att strejkande arbetare borde ockupera och sälja (sic) fabrikerna, en linje som effektivt parodierades av John Lister i "Spartacist Truth Kit" som en variant av bondfångeriet att sälja Eiffeltornet! (Lister var då anhängare av Thornetts grupp WSL i England. Numera är han "mandelit".) Man undrar onekligen vem som skulle vilja köpa en ockuperad fabrik? Spartacist League kallade det hela för "a powerful transitional demand"!
De likviderade också alla, eller nästan alla, sina fackliga fraktioner (Militant Caucuses), som visserligen aldrig varit något att hänga i julgranen, men nu dumpade man alltså även dem. Jag tror att Robertson hade bestämt sig för att förvandla gruppen till något som närmast liknar en kult. De som fortfarande trodde på Spartacist-programmet hoppade av och bildade Bolshevik Tendency, senare International Bolshevik Tendency, som skämtsamt har kallats "Spartacists with a human face". De som stannade kvar i Spartacist League påbörjade en väldigt märklig resa... De hann med kampanjer för att frikänna Erich Honecker, kampanjer mot rökförbud på skottska restauranger, "erbjudandet" att skicka en internationell stridande brigad till Afghanistan, hyllningar till Andropov, samarbete med porrstjärnan Nina Hartley och NAMBLA-aktivister, "Bring the Marines home, alive, from Lebanon", ständiga provokationer mot andra vänstergrupper, och så den berömda "debatten" med Ernest Mandel. Well, at least the guys had fun!
På 1980-talet och början av 1990-talet lät Spartacist närmast som en parodi på Moskva-kommunism (parad med en ännu absurdare parodi på trotskism). De lät ungefär som "kälkborgare" tänker sig att en kommunistgrupp skall låta. Men några år efter Sovjets fall verkar luften ha gått ur dem, de började låta allt tråkigare, och här står vi idag.
Jan Norden hoppade av gruppen sedan den gått åt "höger" och bildade Internationalist Group, som låter som en märklig blandning av Spartacist före 1979 och Spartacist på 1980-talet. Själva de politiska positionerna är sekteristiska men inte direkt galna, men retoriken kan ibland vara galen eller vulgär ("en termonukleär konfrontation mellan Saddam och Bush är fullt möjlig och kan inleda tredje världskriget", "rebellerna i Libyen är knappast Jordens fördömda, kolla på deras lyxbilar" etc).
Skicka en kommentar