Och det är ett fullkomligt lysande inlägg
Läs det här!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
The Happening
Den troligen första Supremes-låt jag hörde. Jag hade börjat lyssna på popmusik i april 1967 och i juni 1967 hörde jag då plötsligt "...
-
Min första reaktion när jag vaknade i dag och såg den tragiska nyheten. Som bara var helt ocensurerade tankar, utan något...
-
I augustinumret av "Spartacist" - teoretiskt organ för "spartacisterna"i International Communist League (ICL) - har de p...
-
Sjundedagsadventisterna (SDA) är en märklig rörelse. Den måste beskrivas som fundamentalistisk, men deras hårda förkastande av helveteslära...
11 kommentarer:
Jag tror absolut det varit så tidigare att män varit förfördelade i vårdnadstvister. MEN, pendeln har svängt. Man måste också komma ihåg att de flesta som jobbar inom det sociala är bra och inga monster. Jag har t.ex. fortfarande vårdnaden om vår son trots att jag lider av schizofreni. För 20 år sedan hade det varit otänkbart, tror jag.
Före 1998 fick mammor i den stora majoriteten av fallen vårdnaden om barnen vid vårdnadstvister. Det tror jag var bra. Sedan ändrades det, med en rad tragedier som följd
I genomsnitt tror jag mammorna är bättre med barn än papporna och därför ser jag det inte som att någon blir förfördelad för art mammor oftare får vårdnad. . Jag tror att det ligger i barnens intresse att mammorna oftare får vårdnad.
Kära Erik
Det är en ny tid nu. De feministiska männen drar barnvagnarna fram och tillbaka och de har ett precis lika stort hjärta som mammorna. Min sons pappa är hjärter ess!
Som det var förr då mamman stod hemma framför spisen och fadern jobbade. Ja då var mamman mest lämpad att ta hand om barnen. Jag tror också det biologiska spelar roll, men Sverige är så feministiskt att papporna blivit mjukare. Fantastiskt.
Idag såg jag en pappa som sov på en bänk bredvid barnvagnen och jag kände en djup tillfredställelse. Vi är inte 100 procent jämställda men i jämförelse med ett land som Papua nya Guinea så jublar jag!
Vi är på rätt väg!
Kram Ann-Charlotte
Ann-Charlotte
Det du beskriver existerar., absolut. Men jag tror att dessa fina feministiska män är underrepresenterade i de fall när det handlar om hårda och bittra vårdnadstvister.
Visst- det kan hända att vi har fall med en neurotisk svartsjuk mamma som till varje risk vill hålla barnen för sig själv. Ja, det finns, men jag tror det i sammanhanget är ganska så marginellt.
Bittra vårdnadstvister handlar, vad än sedan Zaremba o co totar ihop, ganska ofta om att mamman ser att pappan ÄR olämplig och vill skydda barnen från honom. Det är en materiell verklighet som de stora media inte gärna tar i. Därav DN-svammel om PAS, därav Zaremba.
Det gäller att både barnens och mamornas röst ska få höras lite mer., mitt i PAS-kakafonin.
Varma hälsningar Erik
Erik
Det är en djup tragedi dessa vårdnadstvister. Jag tycker fruktansvärt synd om barnen. Skulle vara intressantare att göra en artikelserie om vilka typ av karaktärer det är som hamnar i en vårdnadstvist för det är inte de feministiska männen eller mammor som jag som hamnar i dem. Det verkar också som att det inte alltid handlar om barnet - utan om makt.
Jag är verkligen tacksam för att jag har barn med en snäll man. En mindre snäll man skulle utnyttja min diagnos och tillkortakommanden så att jag förlorade vårdnaden. Istället har jag en pappa till min son som i varje läge lyfter mig.
Alla mammor har inte haft min tur :-(
Jag tror f ö inte på PAS. Visst förekommer allienation men oftast finns det nog en grund till varför barnet är rädd. Barn är inte dumma.
Klokt sagt av dig, tycker jag. Ibland handlar det verkligen bara om makt. Jag kände en gång en mamma vara milt sagt obehaglige man drev en vårdnadstvist fast barnet var livrädd för honom.
Mamman vägrade låte honom träffa barnet, och det ledde till att mannen till sist fick ensam vårdnad ("umgängessabotage").
Men så fort han fick det bad han att få träffa mamman och skrev på ett papper att HON fick hela vårdnaden. Hela umgängestvisten hade för honom varit ett sätt att psyka mamman - egentligen ville han inte alls ha ansvar över något barn.
Åsa Linderborg gjorde också processen kort med Zaremba i dagens
papperstidning. Men jag har väl redan berättat om hennes kommentar
om honom från ABF för några år sedan.
http://www.aftonbladet.se/kultur/article20856396.ab
Och den gång jag hört honom prata tyckte jag han var bra. Oklart
dock vilket ämnet var ...
"Where do all those gay nannys come from ?"
Påstås vara en replik från en turist i HAMMARBY SJÖSTAD, som fick se
fler män körandes barnvagn än hon var van vid från hemlandet ...
Ver
Linderborg är förnuftigare när hon skriver om Zaremba än när hon skriver om Josefsson.
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/ge-socialen-chansen-att-gora-ratt/
Och nu har någon tagit itu med både EKMAN och ZAREMBA ...
En del menar att blod är tjockare än vatten och att det biologiska arvet är det viktigaste. En del exempel är om blodsband. Detta har tröskats i decennier nu.
Skicka en kommentar