torsdag 5 september 2013

Fadersrätten ett hot mot barns rätt till trygghet

Jag vet att många förtvivlade mammor har försökt intressera program som Uppdrag Granskning att ta upp fall där barn tvingas leva med fäder de är livrädda för. Fäder som de berättar gör dem illa. Fäder som de berättar utsätter dem för övergrepp.

Men de "undersökande journalisterna" har inte varit intresserade.

Men andra saker är de intresserade av. Att pappor säger sig vara oskyldigt anklagade - se där ett ämne som man kan ta upp. Gång på gång.

Nej, jag har inte sett onsdagens program på SVT och jag är inte säker på att jag kommer att se det. Jag litar inte på detta programs vilja att ge en saklig bild. Och även om de nu skulle göra det, vilket jag inte tror, så kvarstår det faktum att de är totalt ointresserade att ta upp fall där allt tyder på att fadern är en förövare - men ändå har vårdnaden.

I detta samhälle saknas empati för barn. Det gäller i högsta grad i domstolar, och bland macho-journalister. Det finns ingen anledning att lita på att det juridiska systemet tillvaratar barns intressen.

Däremot är de ofta mycket intresserade av att försvara fäders intressen. Och vad är då en "fader"? Jo, en fader är en person som en gång har deltagit i en sexualakt som har lett till att ett barn har fötts nio månader senare. Denna sexualakt behöver endast ha tagit några minuter.

Men dessa minuter ger sedan "fadern" ifråga den potentiella rätten att kontrollera det barn som blivit resultatet av denna akt ända till dess barnet blir myndigt. Det är perverst.

Faderskap och moderskap kan inte jämställas. Moderskap innebär alltid en form av relation. Modern har burit barnet i sig i nio månader. Det skapar för det mesta ett automatiskt och intensivt band.

En ettrig papparättsnisse skrev för ett tag sedan i en kommentar som jag raderade att jag var emot fäders rätt. Det är sant. I grunden anser jag inte att några minuters avlande i sig bör leda till några rättigheter alls. "Faderskap" bör avskaffas som juridisk kategori.

Naturligtvis bör en man som lever tillsammans med en kvinna delta i vårdnaden om de barn som hon har fött. Men det finns i sig inga anledningar till att han mot barnets och kvinnans vilja får några "rättigheter" efter att relationen har avbrutits.

I matrllinjära samhällen hade "fäder" inte någon sådan rätt. Etnografiska studier visar att sådana samhällen oftast var mer harmoniska än patrilinjära. Och att i synnerhet barnen hade en starkare ställning.

Vi bör studera barnens ställning hos exempelvis trobriander, irokeser, hopi-indianer och andra matrilinjära samhällen. Och lära oss något av detta.

Fadersrättens införande var enligt Friedrich Engels kvinnokönets världshistoriska nederlag. Jag skulle vilja tillägga att det också var ett nederlag för barnen.

Om vi ska få ett mänskligt samhälle för barn, kvinnor och män måste fadersrätten avskaffas. Och med den de perversa principer som ger åratal av makt över barns väl och ve till någon bara för att han under några sekunders sädesuttömning har "avlat" detta barn.

9 kommentarer:

Anonym sa...

Man bör bedöma varje fall för sig.

Ibland kan fadern vara bästa lösningen.

Får fäder inga rättigheter kan de tvingas skaffa barn i Indien med en surrogatmoder och vara ensam vårdnadshavare.

Erik Rodenborg sa...

Anonym


"Får fäder inga rättigheter kan de tvingas skaffa barn i Indien med en surrogatmoder och vara ensam vårdnadshavare."

Inte om lagstiftningen förbjuder det. Vilket jag anser att den borde.

Verutschkow sa...

Känns nästan som att du oxå är sekulär särartsfeminist, Erik ...

Erik Rodenborg sa...

Verutschkow

Ja, jag är särartsfeminist. Om jag är "sekulär" är lite mer tveksamt.

udda boktips sa...

"Moderskap innebär alltid en form av relation. Modern har burit barnet i sig i nio mänader. Det skapar för det mesta ett automatiskt och intensivt band."

Jag tycker synd om de barn som adopterats till Sverige eftersom de tydligen, enligt dig Erik, inte har någon relation till någon av sina föräldrar.

En föräldrarelation skapas av att man lever nära ett barn. Den är inte ett resultat av nio månaders graviditet.

Erik Rodenborg sa...

Udda boktips

"En föräldrarelation skapas av att man lever nära ett barn."

Visst. Håller med. Jag har aldrig, säger aldrig, sagt att det inte kan finnas en föräldrarelation utan graviditet.

Däremot menar jag att en graviditet I SIG är en typ av föräldrarelation, vilket avlande genom en sädesuttömning inte är.

Erik Rodenborg sa...

PS.

Eller med andra ord, modern har redan från början en typ av föräldrarelation genom det faktum att hon är moder, men det har inte fadern.

Eller som någon uttryckte det - "moder är man, fader blir man".

Verutschkow sa...

Modern VET rimligtvis att barnet är hennes, fadern kan bara hoppas och tro. Men varför skulle detta enkla faktum vara så avgörande som t ex Erik vill göra det till ? I den bästa av världar tar män(niskor) till sig erfarenheter och utvecklar sig själva (och andra).

Erik Rodenborg sa...

Verutschkow

Förut handlade det också om kunskap, i dessa DNA-testernas tid torde även fadern kunna veta.

Men jag talar inte om kunskap. Jag talat bland annat om att bandet mellan modern och barnet blir oerhört konkret påtagligt, (graviditet, sedan ofta amning) på ett sätt som inte gäller fadern.

I den sista meningen har du förstås rätt, men vi lever nu inte i den bästa av världar.