Världen är upp- och nedvänd.
Medan vänstertidningen Flamman publicerade en recension av Maria Svelands bok om kampanjen mot feminismen, Hatet: en bok om anti-feminism, som var så magsur och negativ att den nästan genast började hyllas av Avpixlat, Gotiska Klubben m.fl nationalistiska och antifeministiska bloggar, och för den delen också av Aftonbladets reaktionäre krönikör Johan Hakelius, publicerade Svenska Dagbladet den 8 mars en alldeles utmärkt recension, av Paulina Helgeson.
Den är faktiskt riktigt sympatisk. .
Själv uppfattar jag nog det som många av Svelands kritiker angriper hårdast som hennes stora styrka.
Nämligen hur hon visar hur en av grundbultarna i de senaste årens starka antifeministiska hetskampanj också var det som inledde den - nämligen angreppen 2005 mot ROKS, Eva Lundgren och andra som vågat analysera det sexualiserade våldet.
Sveland ger, i motsats till många av kritikerna, inte efter för de vanligaste folksägnerna om Eva Lundgren, "satanistpaniken", ROKS, "Bellas vänner", eller Ireen von Wachenfelt ....
Det är detta tema som några av de hårdaste angreppen mot Hatet vanligtvis handlar om. Men det är ju en av de saker som gör boken ovanligt läsvärd.
Något som boken också tar upp, är ett ämne som nästan aldrig berörs av de etablerade media, nämligen den så kallade papparättsrörelsens roll i skapandet av dagens anti-feministiska miljö. Det gör den än mer kontroversiell. Och intressant!
Den behandlar dessutom SCUM Manifest för vad det är, och sågar den anti-feministiska paranoian runt denna SF-panflett.
Dessutom retar den delar av den mer enkelspåriga vänstern genom sitt avsnitt om Julian Assange, och det är ingen direkt nackdel...
Sveland har utmanat många som inte brukar tåla att bli utmanade. Det märks i debatten.
Jag återkommer till Hatet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"The curse of the crimson altar"
Denna skräckfilm fascinerar mig. Och triggar i vissa avsnitt fram - just skräck. Den måste väl ses som en b-film, många skulle nog säga c-...
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
4 kommentarer:
Det var ju så att kvinnan bakom SCUM faktiskt själv sa att detta inte var ett litterärt verk utan vad hon ville skulle vara allvar.
-'SCUM thing'" as "'dead serious.
http://en.wikipedia.org/wiki/SCUM_Manifesto
Maria Sveland hävdar att SCUM bara är ett litterärt verk.
Två bärande idéer i SCUM Manifesto var att samlag ska ersättas med jungfrufödslar och att nästa steg ska bli att barn ska sluta att födas eftersom vetenskapen redan har löst odödlighetens gåta, men att detta mörkas av krigsindustrin.
Om Solanas själv sade sig ta detta på allvar bör nog inte ens hon själv tolkas bokstavligt...
Men oavsett vad som rörde sig i just hennes huvud har ingen annan någonsin haft detta futuristiska "manifest" som bas för politisk handling. Av lätt förståeliga skäl.
Film- och ljudsnuttar har väl visat att Svelands snyftåtergivning av grävseminariet är överdrivet felaktig, snarast en hallucinatorisk vrångbild i "Kampens" tjänst.
Men huvudsaken är ju att hålla sig kvar i rampljuset, med alla medel.
Road Alexis
Stor inköpsdag igår. 3 böcker på 3 olika ställen och sista köpet
bestod av Hatet i pocketversion till halva priset på Åhlens city ...
Skicka en kommentar