Icke citerar verkliga eller inbillade fakta om att andelen mord och annat elände ökar vid fullmåne. Då blir också folk galna och mår dåligt.
Själv mår jag nog aningen bättre vid fullmåne. Det känns trevligt att titta på fullmånen. Och jag gillade också Ted Gärdestads "Jag vill ha en egen måne" när den kom 1972.
Det måste bero på mitt reptil-DNA. Tveklöst. Problemet är att Icke säger att de som har mycket reptil-DNA har makten på jorden. Konstigt. Det har jag i så fall aldrig märkt.
David Icke hakar också på konspirationsteorin om att månlandningarna var en bluff. I alla fall den första. Han nämner några av "bevisen" för detta utan att låtsas om att de ganska så effektivt har vederlagts.
Men Icke vore icke Icke (lägg märke till ordleken) om han inte lade fram en egen variant av det. För USA har visst varit på månen många gånger. Inte med raketer utan först och främst med hjälp av de flygande tefat som USAs reptilstyrda regering fått som gåva av sina utomjordiska mentorer.
Månlandningsbluffen syftade att dölja tidigare månfärder med dessa tefat.
Det förklarar också varför Icke kan dra upp den kemiska sammansättningen av månstenar som argument för att månen är skapad av reptiler. Det förutsätter ju att de verkligen är månstenar och inte kommer från Area 51.
Jag blir faktiskt så retad av Ickes skamlösa förtal av månen att jag har lagt upp bilder av månens fram- och baksida på start-respektive länksidan på min webbsida.
Vad har månen gjort Icke för ont, egentligen?
För att nu inte tala om reptilerna! Blev han biten av en orm i tvåårsåldern, eller?
2 kommentarer:
Att döma av din beskrivning är Ickes senaste bok verkligen "vintage Icke". Karln är ju helt sjövild.
Och ja, han förtalar reptilerna. Med undantag av en del ormar och krokodiler, samt den jättelika komodovaranen, så är reptiler faktiskt ofarliga för människan. I Storbritannien torde huggormen vara den enda farliga reptilen, såvida man inte råkar bo granne med någon galen MC-knutte med gröna mambor i badkaret...
Enligt en bok som heter "Rare Earth" (som är helt seriös) är månens tidvatteneffekter och lite annat, faktiskt en av många förutsättningar för att det alls kan finnas avancerat liv på vår planet. Argumentationen är komplicerad och jag minns den inte i skrivande stund, men det har att göra med allt från klimat till vulkanism, och på något sätt har månens existens haft en positiv inverkan på dessa saker under Jordens långa geologiska historia, vilket alltså underlättat för livet att evolvera i riktning mot allt högre komplexitet.
Fast det är klart, Icke skulle ju kunna svara att författarna till "Rare Earth" är reptiler, särskilt som de förnekar att det finns rymdvarelser...
Nej, någon borde skicka en populärvetenskaplig bok om reptiler till den där jävla dåren.
Jag tror inte att det tjänar någonting till att skicka böcker till Icke.
I hans litteraturförteckningar finns ofta helt seriösa böcker också, men han verkar inte ta något intryck av dem. Han bara plockar ut det som passar.
Ju mer jag läser Icke, ju mer sympatier får jag för reptiler och för månen.
Tänk dig förresten en värld där David Icke bildade regering och blev diktator ... så där rent teoretiskt.
Det skulle gå att skriva en nästan oöverträffat mardrömslik skräckroman på temat.
Skicka en kommentar