Jag har nu läst ut van der Kwasts bok. Jag läser numera långsammare än förut pga olika problem med synen, så det har tagit ett tag.
Det första jag vill säga är att den inte har gett mig någon form av Eureka!-upplevelse om hur sanningen EGENTLIGEN ser ut i detta komplexa rättsfall. Det är inte så konstigt. Jag är inte en person som i trassliga indiciehärvor lätt kan bilda mig några grundade (eller ens ogrundade) tvärsäkra åsikter om hur saker ligger till. Det gäller även i fiktiva fall. Jag tillhör inte de som redan i mitten av en Agatha Christe-deckare lyckas lura ut vem mördaren är. Nej, jag brukar aldrig ens fatta det efter att ha läst nio tiondelar av en pusseldeckare....
Jag är och förblir agnostisk i Quick-fallet. Men jag måste säga att jag har fått en mycket större förståelse för de som förvarar de tidigare domarna. Det är inte en riktigt så absurd ståndpunkt som media vill ge intryck av.
För det andra vill jag säga att Kwast ger intrycker av att vara en ärlig människa, Han har - i motsats till Josefsson och Råstam - ingen underliggande agenda som handlar om något annat. Dessa två författare styrs/styrdes uppenbarligen av sin önskan att kunna slå mot "tron" på bortträngda minnen. Det visade Råstam redan innan Quick-historien, i samband med det så kallade Ulf-fallet. Och när det gäller Josefsson är det uppenbart i närmast allt han skriver.
På det sättet inordnar sig dessa herrar - vare sig de vill det eller inte - i samma olustiga övergreppsförnekartradition som figurer som Ralph Underwager, Richard Gardner, Elizabeth Loftus, Max Scharnberg, Pelle Svensson - och organisationer som False Memory Syndrome Foundation och Victims of Child Absue Laws. Bland dessa övergreppsförnekare finns ju många som med rätta också måste definieras som rena förövarförsvarare.
För det tredje skriver van der Kwast balanserat, sakligt och dämpat - i motsats till det uppskruvade, på gränsen till hysteriska tonfall man ofta kan finna hos Råstam och (än mer) hos Josefsson.
För det fjärde visar Kwast i många exempel på myriader av saker som helt enkelt verkade stämma, ska man säga, alltför bra, i Quicks bekännelser. Det är mycket svårt att avfärda allt detta som cold reading, KB-studier, läckor och en systematisk taktik från denne drogade patient. Det kanske var så i alla fall, men min i sammanhanget ganska så begränsade fantasi sätter nog stopp där.
För det femte visar Kwast "bortom rimligt tvivel" på sidorna 238-265 hur Råstam i presentationen av sin prisbelönta research lägger fram en uppseendeväckande stor del rena sakfel, alla med det uppenbara syftet att "förbättra" den egna storyn.
För det sjätte visar han på sidorna 267 ff hur resningarna och de nästan automatiskt följande avskrivningarna av åtalen på det mest lättsinniga sätt undvek alla de komplikationer som skulle uppstått vid nya rättegångar. Resningar vid fällande domar leder annars i princip alltid till nya rättegångar - Joy Rahman, Bo Larsson, Södertäjefallet 1994, Umeåfallet 1993, Motalafallet 2008 etc. - och här är alla Quickdormarna ett stort undantag. Inte nog med det, Kwast visar att i den närmast panikartade önskan att få saken ur världen så snabbt som möjligt missade man de mest elementära saker.
Exempelvis var förhören med Bergwall inför dessa resningar inte endast slarviga - man lät bli att följa upp vad som ser ut som rent absurda uttalanden från honom - som i alla fall Kwast själv inte verkar tveka att se som uppenbara lögner.
Det är möjligt att någon kommer att visa att alla de problem som Kwast tar upp här är en optisk villa, som lått kan få någon rimlig förklaring. Men jag tvivlar.
En annan sak som boken endast snuddar vid är hur de stora media redan från början tog ställning. Vi fick en hop av ensidiga, subjektiva artiklar, som bara tog upp den ena sidans argument,. Kwast har ingen bra förklaring till detta, men jag tror att det finns en sådan.
I alla rättsfall där bortträngda minnen av övergrepp spelar en roll avspeglar de stora mediernas bevakning en form av önskan att kunna avfärda detta för många så obehagliga begrepp. Det är inte precis någon tillfällighet, Det har sina bestämda sociala orsaker.
Och så länge styrkeförhållande i samhället ser ut som de gör idag kommer denna situation tyvärr att bestå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
56 kommentarer:
Så bra Erik. Jag ska läsa hans bok oförutsättningslöst.
:-)
Har du läst Råstams bok ens?
Ursäkta Erik och anonym men nu är jag heligt förbannad. Triggades igång av Anonyms kommentar. Ska jag som lider av psykisk ohälsa kunna ljuga ohejdat, skada, förstöra för att sedan upphöjas till en hjälte? Tänk er själva Sture Bergvall i en vårdnadstvist. Stackars den mamman säger jag.
Jag utgår från att de bevis som presenterats är i sin ordning och att Sture Bergvall är oskyldig till de brott han ljugit om att han är skyldig till. Han har dock hänsynslöst och oprovocerat misshandlat en ung man och är således inte snäll.
Jag tycker inte det är ett dugg konstigt om Van der Kvast och hans team manipulerades av Sture. Jag läste själv boken som han skrev med sin bror och tyckte såå synd om Sture. Det gör jag inte längre.
Sture Bergvall har förstört livet för många människor, han har låtit människor lida i ovisshet om vad som hänt deras barn. Det är inte okej. Hans beteende är inte acceptabelt.
Jag välkomnar därför Eriks kritiska granskning av fallet Quick. Det borde fler göra!
Ann-Charlotte
Tack för din kommentar.
Och du har verkligen rätt, hur man än ser på Bergwall/Quick och hur man än vrider och vänder på saken är ordet "snäll" inte direkt passande....
Anonym
Du vet mycket väl svaret, för du har ställt frågan förut under ett annat inlägg.
Jag har läst boken, men extensivt, dvs inte så grundligt som jag kanske borde ha gjort.
Men jag anser mig ändå ha läst den tillräckligt grundligt för att kunna skriva det jag har skrivit här,
Om du upprepar samma fråga en gång till raderar jag dig. Hur tjatig som helst får man inte vara på denna blogg.... ;-)
Jag förstår faktiskt inte det här. Varför sätter man likhetstecken mellan den drogade Tomas Qvicks utstuderade lögner och att förträngda minnen skulle vara humbug?
Som om det skulle vara någon sorts vetenskap som Råstam och Josefsson presterat.
Det har de ju inte.
De TROR inte att bortträngda minnen existerar. Fine! Det är deras problem. Vem bryr sig?
Jag tror inte heller att Tomas Qvick plockade fram några förträngda minnen. Han ljög som en tok för gratis knark och tyckte det var kul att få vara i centrum för allas intresse. Han blåste dem alla helt enkelt.
Någon tolkade hans erkännanden som att bortträngda minnen plötsligt gjort sig påminda - för att fenomenet finns och passade bra in i bilden. Och Quick utnyttjade situationen.
Pedofilen (för det är han ju) Tomas Quicks bravader har emellertid ingenting med bortträngda minnen att göra. Och han är sannerligen inget bevis på att det inte finns. Han är bara en simpel lögnare som utnyttjat fenomenet.
Bortträngda minnens existens och Tomas Quick ska inte diskuteras på samma dag ens. De har inget med varandra att göra.
Monica,
Din grundhypotes - att Quick ljög om morden och att det senare kom att utnyttjas av Råstam/Josefsson för att starta en kampanj mot bortträngda minnen - är väl också den som jag har...
Men efter att ha läst Kwasts bok vill jag kanske inte helt utesluta att det faktiskt var så att Quick utförde de mord han erkände. Eller i alla fall en del av dem.
Jag tycker frågan på något sätt står öppen. Men om jag var tvungen att på en sekund försöka ge ett snabbt svar på hur det egentligen låg till skulle jag säga som dig.
Hej Erik! Ditt svar till anonym får mig att tro att det är mig du menar. Kanske jag har fel men hur som helst är det inte jag. Jag har tidigare skrivit på din länk
"van der Kwasts bok om Quickfallet kommer i morgon"
Jag är fullt medveten om vad du har läst och inte läst i boken. Det förklarade du. För mig är det viktigt att läsa båda sidor för att jag ska få en klar bild. Läser Kwastens bok just nu men än så länge är jag inte imponerad. Det finns vissa saker han direkt undviker. Men jag återkommer.
Vill bara kommentera Monica Antonssons inlägg. Hon skriver det jag redan sagt. Bortträngda minnen och Tomas Qvick ska inte nämnas tillsammans. Qvick/Bergwall är definitivt oskyldig till de mord han anklagades för. Han har ju alibi för vissa. Sanningen om bortträngda minnen vet jag ingenting om. Jag är varken för eller emot men jag önskar folk kunde sluta använda Qvick som ett bevis för att det är falskt. Han är inget bevis för det. Däremot är han ett bevis för att man kan dupera och lura högt uppsatta människor precis som alla andra
Anonym: "däremot är han ett bevis för att man kan dupera och lura högt uppsatta människor precis som alla andra"
Hur kan du skriva dessa rader när vi pratar om en person som ljugit ohejdat i flera år? Jag pratar om Sture lögnaren Bergvall, som fått mammor och pappor att gråta på rättegångar, som lidit på grund av honom och som inte ens kommit upp ur sängen på morgonen.
Jag tycker man måste vända på steken och titta på vad Sture Bergvall faktiskt har sagt och gjort. Han ska precis som alla andra hållas ansvarig för sina handlingar, med eller utan droger i kroppen.
Han får den värsta heroinisten att verka sympatisk. MAO glöm att hans berättelser är kopplade till missbruk. Hans sjuka berättelser talar sitt eget språk.
Börjar bli trött på detta snuttefierande av en jävligt obehaglig människa. HAN har i åratal ljugit och duperat sin omgivning, med fullständigt katastrofala konsekvenser.
DET ska han ta ansvar för.
Inser nu att jag inte fick "en poäng" med mitt inlägg mer än att ge anonym rätt.
Jag fattar bara inte att människor inte är mer upprörda att en jävla galning ljuger och ställer till sån skada som Sture Bergvall gjort, för väldigt många familjer!
Det är som jag skrivit tidigare inte acceptabelt.
Ann-Charlotte: Ledsen om du tog illa upp men du har totalt missuppfattat det jag skrivit. Jag försvarar inte Qvick och definitivt inte snacket om att bortträngda minnen är ett falsarium.
Jag är tvärtom ärlig och säger att jag vet ingenting om detta med bortträngda minnen. Vad jag däremot säger är att oavsett vilket så blir jag så trött på att det har blivit mode idag att sätta lögnaren Qvicks berättelser som ett bevis för att bortträngda minnen är en falsk tro.
Precis som Monica Antonsson sa här har jag sagt också. Nämn inte Qvicks lögner som ett samband med att bortträngda minnen är lögn. Det har ingenting med varandra att göra.
Qvick är en brottslig och har skadat folk tidigare och vi ska inte dalta med honom. Däremot har han gjort så mycket skada med sina berättelser att det nu uppstått två läger som slåss mot varandra.
Hans lögner har också gjort att de verkliga mördarna gått fria. Fråga i synnerhet Johan Asplunds föräldrar vad de tycker om detta. De som hela tiden varit övertygad om vem den verkliga förövaren var.
Ann-Charlott jag hoppas du förstod bättre vad jag menade nu. Tro mig jag försvarar inte Qvick/Bergwall
Anonym: Jag ber om ursäkt för att jag brusade upp.
Jag är väldigt dåligt insatt i det du beskriver om två läger men jag är ju inte sämre än att jag kan läsa på!
Spontant tror jag både på bortträngda minnen men även på hypnos som metod.
Skulle själv vilja vara en hypnotisör:-)
" hans lögner har också gjort att de verkliga mördarna gått fria"
Jag är väldigt tacksam för den meningen. Det innebär att jag slipper ta till invektiv och annat trams.
Säger allt tycker jag. Han ljög och de verkliga mördarna gick fria. Inte en speciellt snäll och empatisk människa den där Bergvall...
Det är lugnt Anne-Charlotte du behöver inte be om ursäkt. Jag har råkat ut för värre missförstånd än det där på nätet :-) Det blir lätt så när man sitter bakom en skärm båda parter.
Nej, Qvick/Bergwall har sannerligen inte varit en trevlig person. Förhoppningsvis ligger det en del i vad de som hävdar att han är bättre nu säger men det vet jag ingenting om.
Han har dock inte mördat dessa åtta han dömdes för och än mindre de över 30 han själv påstod under den tiden. Självklart ska då inte ena sidan fortsätta hävda det, mest för att de inte kan erkänna sina fel, lika lite som andra sidan ska använda att han är oskyldig till detta som ett bevis för att bortträngda minnen inte existerar.
Ann-Charlotte: Sture är sannerligen ingen hjälte men i vårt samhälle verkar vi ha svårt att skilja på hjälte och motsatsen.
Jag har en dröm som består av två delar men jag inser själv att den är en utopi. Jag drömmer om att folket runt Qvick under hans "skyldiga" period nu ska stå upp med stark rygg och säga "Vi hade fel. Vi lät oss luras av den här mannens lögner och intriger och har på så sätt medverkat till att de verkliga förövarna gått fria."
I den andra delen träder andra sidan fram och säger "Vi gjorde fel när vi i vår iver för att bevisa att han inte begått dessa mord gick för långt och förlöjligade hela teorin om bortträngda minnen."
Jag tror att både du Ann-Charlotte och jag och alla andra inser att det aldrig kommer att hända.
Hej, vad menar du att de förlöjligade hela teorin om borttränga minnen? Var kan jag läsa mer om detta?
Hoppas du har en trevlig kväll:-)
Vet ni om Bergvall kommer att friges. Van der Kvast beskrev honom som en sadistisk psykopat. Det skulle han nog inte sagt om Bergvall var frisk? Är det någon som vet om han är diagnostiserad psykopat?
Får se om man vaknar upp med mardrömmar även inatt :-)
Anonym
Jag VET att du inte är samma "anonym" spm den som skrev 12.08. Sedan tycker jag uppriktigt sagt att du är alltför tvärsäker om att "veta" att Quick absolut inte kunde begå ett enda av de mord han erkände. Du kan inte VETA detta.
Men det ska bli intressant att se om du på något sätt tar intryck av Kwasts bok. Han argumenterar inte direkt dåligt,.
Vill också tillägga att även om det skulle visas att Quick har alibi för ett av morden (vilket är omstritt) är det inget BEVIS för att han inte kan ha begått något av de andra.
Jag ska inte spekulera. men ju mer jag läser om Quickfallet desto mer verkar det vara som ett mardrömslikt gungfly där man efter ett tag inte känner sig säker på något.
Jag förstår inte heller varför du inte väntar med tvärsäkra kommentarer om hur "det är" åtminstone tills du läst ut HELA Kwasts bok.
Tills motsatsen är bevisad är alltså min grundtes nog densamma som Monicas och din, men Kwasts bok har nog fått mig att inte känna mig helt och hållet säker på att den stämmer.
Ann-Chalotte
Om du vill veta mer om de som inte endast förlöjligar, utan på andra osakliga sätt angriper teorier och belägg för bortträngda minnen kan du läsa ex.vis här. http://abuseandrepression.blogspot.se/search/label/Förövarförsvarare
Bergwall ÄR frigiven. Han fick en hel del diagnoser i de utredningar som låg till grund för att han hamnade på Säter men jag antar att Josefsson et al betvivlar dessa också.
Hans tidigare bevisade brottslighet som han INTE friats för var grov, och innefattade grova övergrepp mot barn och mycket grov misshandel som var mycket nära att leda till döden. Möjligen var det mordförsök.
Men som sagt, vad han än har gjort eller inte har gjort är det helt fel att använda hans fall som argument mot bortträngda minnen. Det är det enda jag är HUNDRAPROCENTIGT säker om.
PS. För att undvika alla missförstånd, återigen. .
Jag har INGEN bestämd åsikt (´knappast någon åsikt alls) om Quicks skuld eller oskuld till de brott han numera blivit friad för, och frågan intresserar mig (konstig nog?) inte så oerhört mycket. Det jag HAR en bestämd åsikt om är att Råstam/Josefsson fört och för en ohederlig, ja, man kan beskriva den som direkt lögnaktig, kampanj mot beläggen för "bortträngda minnen".
Det är det som intresserar mig i sammanhanget. Och där HAR jag tagit del av allt relevant som Råstam/Josefsson producerat (både i skriftlig form och på annat sätt) och där VET jag att de förvränger.
Så att läsa Råstams och Josefssons böcker mer grundligt skulle möjligen kunna ge mig mer kunskaper om den fråga som intresserar mig minst, men det är inte nödvändigt för att hårt ta avstånd från deras kampanj mot bortträngda minnen.
Ann-Charlotte: Hoppas du inte tar illa upp för att jag frågar men får du mardrömmar av att läsa om sånt här? Varför läser du i så fall? Mardrömmar är ju inte direkt något man eftersträvar menar jag.
Erik sa: "Så att läsa Råstams och Josefssons böcker mer grundligt skulle möjligen kunna ge mig mer kunskaper om den fråga som intresserar mig minst, men det är inte nödvändigt för att hårt ta avstånd från deras kampanj mot bortträngda minnen."
Full förståelse för det och det är samma känsla jag har fast tvärtom. Mitt intresse har hela tiden varit är Qvick skyldig eller ej. För att få min bild av detta har jag hela tiden lyssnat på vad huvudpersonerna hävdat, inklusive Kwasten.
Media bryr mig mig inte det minsta om. För dem är allt svart eller vitt och handlar bara om att få sälja sina tidningar. I början odugligförklarades alla som inte trodde på Qvick som seriemördare och vi tvingades genomlida löpsedlar om att Qvick ätit upp sina offer och annat sjukt. Idag är det tvärtom men då handlar det inte så mycket om huruvida han är skyldig eller oskyldig. Han är definitivt oskyldig i media men däremot är teorin om bortträngda minnen allt annat än oskyldigt enligt dem.
Varför bry sig om media och deras hopkok. Minns ni inte när Anna Lindh blev mördad och de först grep en annan man än den verkliga mördaren. Pressen levde upp och en kvällstidning skrev exempelvis om att "Den misstänkte försökte begå självmord genom att äta upp sina kläder."
Självmord genom att äta upp sina kläder: Måste vara världens sämsta sätt att begå självmord och dessutom omöjligt.
Nej jag bryr mig inte om pressen Erik, jag lyssnar på huvudpersonerna. Jag vet exempelvis vad Kwasten sa under tiden då alla trodde Qvick var skyldig och jag vet vad Kwasten säger idag. Hittills har inget överraskande kommit fram i hans bok. Däremot tyvärr det motsatta att han döljer saker han tidigare sagt.
Men samtidigt Kwasten är inte mer än människa. Han rycktes med av medias bild som alla andra gjorde inledningsvis. Det beklagliga i detta är att han var åklagaren och att han inte kan står för misstag.
Folk började vakna upp efter ett tag, i synnerhet efter fallet med tioåriga Therese. Qvick berättade var han dumpat henne. De draggade men hittade ingenting. Han ändrade sin historia och de draggade igen och så höll de på en stund. Undrar hur mycket vatten det fanns kvar i Norge efter draggningarna :-) Tron på Qvicks historier fanns dock inte kvar hos särskilt många därefter.
Anonym
"Hittills har inget överraskande kommit fram i hans bok."
Med all respekt, men jag kan inte förstå att du om du läser en bok av den typen inte väntar med småkommentarer av den typen förrän du har läst boken. Hela boken.
Anonym, kan du inte ta ett nick? Robban eller Micke t.ex. Det är annars svårt att veta vilken anonym man pratar med.
Jag kollar inte på nyheter på tv längre just för att det får mig att må så dåligt. Däremot läser jag DN varje dag och kollar sociala medier. Fallet Quick har jag kanske inte följt lika bra som dig och Erik men likväl så har jag följt det och har en uppfattning om det. Och ja, Bergvalls historier om vad han gjort med sina offer kan verkligen framkalla mardrömmar hos den starkaste människan.
Alla ljuger ibland och alla begår misstag. Det är också allmänt vedertaget att missbrukare ljuger för att få sina droger. Men här har jag ändå en invändning. Ta vilken heroinist på plattan och få honom att koka ihop de historierna som Sture Bergvall gjort. Jag är 100 procent säker på att det inte kommer att hända och jag är intresserad av lögnens psykologi och vad som får en människa att ljuga i sådan omfattning som Sture. Han är exceptionell.
Tack Erik för länktipset!!
Ann-Charlotte
Vilket länktips?
Länktipset om bortträngda minnen, abuseexpression.blogspot.se.
OK, det var roligt att du uppskattade den, :-)
Erik jag förstår inte riktigt vad du menar när du kommenterar min kommentar
"Hittills har inget överraskande kommit fram i hans bok."
med kommentaren: "jag kan inte förstå att du om du läser en bok av den typen inte väntar med småkommentarer av den typen förrän du har läst boken. Hela boken."
Det är just därför jag skriver som jag gör "hittills". Det är ju bara en delkommentar. Hade jag sagt att boken inte är bra innan jag läst färdigt hade jag förstått dig bättre :-) Men det är lugnt jag återkommer med slutkommentar. Hoppas bara jag hinner läsa färdigt innan jag drar på iväg på semester. Om inte får det bli efter den.
Ann-Charlotte: Jag ska fundera på ett nick :-) Ärligt talat är jag nöjd så som det är nu. Jag läser många bloggar och har ganska nyligen startat min egen. Jag gillar dock bara de bloggar där man kan diskutera normalt utan påhopp och all annan skit som invaderat många bloggar. Hat är väl ett ord som bra beskriver det som drivs på många bloggar idag och det vare sig jag vill eller tänker ha del i. Jag kommer att fortsätta sköta min egen blogg och läsa andras. Hittar jag något jag vill kommentera kommer jag nog tyvärr att fortsätta att göra det som anonym men jag kommer att göra det lätt för dig att förstå om det är jag :-)
Anonym
Du har under en viss tid använt oerhört hårda ord för att karakterisera van der Kwast. När du sedan får tag i en bok där han hävdar att kritiken mot bland annat honom bygger på missförstånd kunde du kanske göra en paus i detta tills du hade läst boken färdigt, för att se om han kanske lade från något som övertygade - eller kanske inte...
Det skulle nog jag ha gjort i ett liknande läge.
Jisses! Jag har definitivt inte tyckt jag använt "oerhört hårda ord" men känner du så ber jag givetvis om ursäkt. Hårda ord kan man ju lugnt säga att Kwasten och hans gelikar och Josefsson och hans gelikar använt sig av.
Jag är inte intresserad av hårda ord jag är intresserad av att diskutera.
Men jag ska ändå ta en paus här nu så inga mer "hårda ord" från mig :-)
Ha det så gott
Anonym
"Jag har definitivt inte tyckt jag använt "oerhört hårda ord" men känner du så ber jag givetvis om ursäkt. "
Ja, vad sägs i så fall om detta som du skrev om van der Kwast för inte så länge sedan?
"Att denna mannen inte sitter inom lås och bom efter det han gjorde är ännu en rättsskandal. Att han inte ens kan erkänna sig besegrad är en ytterligare en skandal för honom själv och ett stort, stort nederlag. För att inte tala om det vedervärdiga att han ska få fortsätta sprida sin dynga."
Ok det kan jag inte och vill inte heller neka till att jag skrivit men jag trodde vi hade avhandlat det för länge sen. Just då var jag arg efter en sak Kwasten sa på Rapport. Det han sa då var otroligt omoget sagt och det satte sig i mig och fick mig att uppträda lika omoget. Dåligt av Kwasten och dåligt av mig.
Förutom det tycker jag tvärtom att jag är en av få som kan se åt båda håll.
För mig är det helt klart att gänget runt Qvick under "hans skyldiga dagar" har låtit sig luras av en mytoman och dessutom byggt på det med att pumpa han full med tabletter.
Sedan dök tack och lov Råstam upp och fick Sverige att vakna upp. Tyvärr startades det då samtidigt upp en kampanj mot bortträngda minnen som inte har ett skit med Qvickfallet att göra.
Jag kan ha fel men min personliga tro är att Råstam inte alls hade detta som plan utan för honom var det sanningen om Qvick/Bergwall som var det primära. Åter igen jag kan ha fel.
Tyvärr kommer sedan Josefsson med en bok som bygger på det här med kampanjen mot bortträngda minnen än mer.
DEt primära var: är Qvick skyldig eller oskyldig. Detta borde vara avklarat nu som jag och de flesta ser det men istället har det förflyttats till en plats där det aldrig någonsin borde ha varit.
Har redan sagt det att jag vet ingenting om huruvida det finns bortträngda minnen eller ej. Visst vill folk diskutera det så låt dem göra det då men dra inte in Qvick och allt runt honom i det.
Fakta för mig är:
1. Qvick är oskyldig till de mord som avhandlats under Qvickaffären.
2. Vi får inte göra Qvick till någon mysgubbe för det har han definitivt inte varit, fråga bara hans verkliga offer.
3. Teorin om bortträngda minnen får inte nämnas på samma gång som fallet Qvick
4. Kwasten och hans gelikar lät sig duperas och luras av en mytoman.
5. Josefsson har skrivit en helt onödig bok.
6. På samma sätt som många experter uttalade sig mot seriemördaren Qvick under hans "skyldiga" tid. På ett okunnigt sätt på samma sätt uttalar sig experter mot bortträngda minnen idag.
Två gånger har jag inte ens kunnat bemöda mig att titta på saker om detta fallet i TV. En gång var när de gullade det värsta med Bergwall precis som om han skulle vara goa jultomten eller nåt. Den andra gången var när Kwasten i TV fick två frågor av Hannes Råstam om fallet Therese.Frågorna var: 1. Varför hittade de inte kvarlevor av Therese efter allt letande i månader på mängder av olika platser Qvick pekade ut. 2. Den "benbit" ni visade upp i TV och sa var kvarleva efter Therese. Den har idag i tester visat sig inte vara en benbit. Hur ställer du dig till det?
Kwastens svar: Först vägrade han svara vid de två första gångerna men efter att utfrågaren frågat en gång till svarade Kwasten: Jag svarar inte på dumma frågor.
Moget svar
Ja, benbiten behandlas i boken, Tydligen är det inte så enkelt som media framställde det som. Experterna är oeniga i frågan, det är tydligen inte bevisat att det brända inte var ben.
För övrigt väntar jag med spänning på ditt slutomdöme om van der Kwasrs bok.
EFTER att du läst ut den.
PS. du skiver.
"Josefsson har skrivit en helt onödig bok"
DÄR är vi helt överens.....
ja du! SKL har i alla fall uttalat sig och sagt att "benbitarna" utan minsta tvivel egentligen är träbitar.
Det mest oroande när det gäller "benbitarna" är väl annars att stark kritik mot dem fanns redan från första början. Flertalet experter ställde sig till förfogande och ville undersöka dem på nytt men det blev alltid avslag på förfrågan.
Personligen har jag väldigt svårt att förstå det. Dels är det väl bara bra med mer expertutlåtanden och dels får ju sådant avslag den oönskade effekten alltid att folk kan tro att de döljer någonting. I synnerhet i detta fallet när den som alltid såg till att ingen fick undersöka dem ytterligare var Christer van der Kwast.
Anonym: Kul att du har en blogg. Du får gärna lägga ut adressen. Jag håller inte med dig om att de flesta bloggare eller dess kommentatorer är hatiska. Mycket har förändrats bara på ett år. Sen får man ju inte förväxla hat med livliga diskussioner eller ett par sura kommentarer. ofta kan det föra diskussionen vidare och ofta får man sig ett gott skratt.
Själv var jag inblandad i ett sk bloggkrig och det tog nästan mitt liv. Jag mötte så mycket hat att jag blev hatisk själv. Upptäckte sidor hos mig själv som jag inte visste fanns. Har hoppat som en jojo fram och tillbaka mellan bloggare, gått upp och ner i känslor och tänkt: det har han eller hon rätt i, men å andra sidan är det inte okej att göra så här osv.
Nu har jag kapitulerat. Tillhör eller representerar ingen grupp av människor eller organisation. Är inte arg på någon eller känner någon ilska. Livet går liksom vidare.
Nu finns det säkert någon som skulle kunna använda min borderline emot mig, eller andra saker som ligger i det förgågna. Men det är ingenting jag kan påverka; att det finns sådana människor. De flesta människor gör det inte och de flesta människor vill sina medmänniskor väl. Det ska man verkligen komma ihåg.
Så nej, hat och uthängningar är inte på modet. Tvärtom.
I helgen blir det i alla fall att beställa hem både Råstam och Van der Kvasts bok. Var beställer man till bästa pris?
Anonym igen: Apropå hat på nätet: ondska har och kommer alltid att finnas. Jag var själv 34/35 när jag stötte på fenomenet och är skadad för livet på grund av mina upptäckter.
Får jag t.ex. ett jobb inom hemtjänsten och min chef säger att du ska vara inne hos Bertil i 40 minuter och sen drar jag över tiden, så kommer hon att klandra mig för det medan jag försiktigt påpekar att han är gammal och sjuk, har inte långt kvar och behöver stöd och hjälp.
Det är faktiskt också ondska, att göra så mot en gammal och sjuk människa.
Det är inte lätt att vara existensiallistisk, filosofisk och borderline och passa in i det här samhället :-) Får väl starta min egen blogg där jag tar parti för alla psyksjuka, knarkare och alla gamla tanter och gubbar!
Edit: Inte existensiallistisk, utan ställa existensiella frågor, skulle det vara...
Ann-Charlotte
Vet inte var man köper billigast. Jag köper aldrig på nätet, eftersom jag har någon sorts inre motvilja mot det.
Jag brukar nästan alltid köpa böcker på Akademibokhandeln, och det ärr ju klart dyrare än på nästet.
Ann-Charlotte: nej jag tror nog att du har rätt när du säger att de flesta bloggar och kommentarer inte är hatiska tack och lov. Problemet är bara att dessa lägger man inte märke till på samma sätt som de hatiska. Den senare kategorin syns och påverkar på ett helt annat sätt.
Tråkigt att höra att du har haft så tråkig erfarenhet på nätet. Bloggkrig och hela livet på spel då kan man lindrigt sagt säga att det gått för långt. Låt aldrig nätet påverka dig så illa Ann-Charlotte. Visst kan man träffa på trevliga personer på bloggar men de verkliga vännerna finns trots allt i din egen närhet. De vill dig väl och startar inga krig med dig.
Jag hade själv ett mörkt år både irl och på nätet. Grejen är den att det som händer irl kan du påverka men det går inte bakom en skärm på nätet. Idag mår jag kanon igen, som jag egentligen gjort hela livet förutom det där året. Det är t.o.m så att en av de två jag kom ihop mig med på nätet är idag en kanonvän irl. En person som kände oss båda förde ihop oss utan att vi visste det. Vi åt middag och umgicks en hel dag och pratade ut. Idag skrattar vi bara åt de dumheter vi kom ihop oss om på nätet:-)
När jag nu startat egen blogg är ju otroligt vaksam mot allt sånt. Nästan för mycket ibland. Åtminstone tycker min syster det som jag blockade av misstag. Jag missförstod det hon och andra pratade om just då och i synnerhet visste jag inte att det var syrran. Hon var lite sur på mig ett tag :-)
För att återgå till ämnet som behandlas här tycker jag du gör ett jättebra val som väljer att läsa både Hannes Råstam och Christer van der Kwast böcker. Det är när man läser båda sidor man lär sig var sanningen ligger. För mig är det solklart var sanningen ligger men självklart ska Kwasten få en chans även om jag hört hans resonemang många gånger genom åren, både innan och efter Råstams bok
Josefssons bok har som sagt ingenting att göra med huruvida Qvick är skyldig eller oskyldig och bör inte läsas utifrån den frågeställningen. Ska man läsa den ska man lägga fokus på bortträngda minnen och om det finns eller ej. Men då ska man givetvis även läsa vad de som tror på bortträngda minnen säger och skriver. Personligen tycker jag den boken är en ganska otrevlig läsning. Den nöjer sig inte med att ge sig på fenomenet bortträngda minnen utan den är direkta personangrepp. Mycket otrevlig
"Tråkigt att höra att du har haft så tråkig erfarenhet på nätet. Bloggkrig och hela livet på spel då kan man lindrigt sagt säga att det gått för långt. Låt aldrig nätet påverka dig så illa Ann-Charlotte. Visst kan man träffa på trevliga personer på bloggar men de verkliga vännerna finns trots allt i din egen närhet. De vill dig väl och startar inga krig med dig."
Dina ord gick rakt in i mitt hjärta! Tack för det! Du, jag och Erik har blivit värsta teamet här:-)
Jag har de mest underbara och vällvilliga människor i mitt liv irl och de vill att jag ska leva, utvecklas och må bra. Jag är så tacksam för det...
Anonym igen. Jag ser med skräckblandad förtjusning fram emot att skapa min blogg. Jag har ingen aning om hur den kommer att mottas, vad människor kommer att tycka om mig, och hur jag ska hantera kommentatorsfältet. Men jag tror och hoppas på att jag vinner på att vara mig själv och att tala rakt ur hjärtat. Hoppas även på att kunna göra en förändring för oss med en diagnos!
Ann-Charlott:
"Jag har de mest underbara och vällvilliga människor i mitt liv irl och de vill att jag ska leva, utvecklas och må bra. Jag är så tacksam för det."
Jag vet inget om din situation och det ska du inte berätta för mig heller tycker jag. Inte för att jag är ointresserad eller skulle göra dig något illa men det finns många som läser och alla är inte vänligt inställda. Tyvärr.
Du verkar ha välmenande personer runt dig irl och det kan ju inte bli bättre. Genom dem kan du ju göra det du själv säger att du vill göra "utvecklas och må bra." Det är när man umgås med folk man bryr sig om och som bryr sig om en som man utvecklas och mår bra.
Tvivla aldrig på ditt eget värde. Dina vänner är bevis på det. Om någon inte skulle gilla det du skriver i din kommande blogg så är det ju inte fel på dig för det. Den människa finns inte som alla håller med i allt den säger och tycker om för allt.
Felet jag gjorde under det år jag inte mådde så bra var att jag alltid skulle förklara vad jag verkligen menade när folk missförstod det jag sa. Man kan inte resonera med en bildskärm Ann-Charlotte. Man bara trasslar in sig. Jag insåg det till slut och vaknade upp så att säga.
Jag tycker du ska satsa på bloggen du funderar på men som en sak vid sidan om ditt riktiga liv och dina riktiga vänner. Låt den inte ta över. Du mår allra bäst med verkliga vänner så att säga som du ser framför dig och som kan ge dig en verklig kram bara för att de vill det och att de tycker om dig. Inget fel på kram på nätet men jag lovar det känns inte lika gott :-)
Lycka till med bloggen :-)Självklart ska du vara dig själv och tala från hjärtat. Det ska man alltid göra så länge det inte direkt sårar andra. Var inte så rädd för vad folk ska tycka om dig. Du är ju dig själv mot dina vänner irl som tycker om dig. Självklart även bästa sättet på en blogg.
Jag älskar att driva min men jag gör det som en bisyssla. Mitt verkliga liv har jag i verkligheten så att säga. Jag är mest på min egen blogg men läser även andras och kommenterar ibland. Kommer att fortsätta att läsa Eriks.
Tack snälla anonym. Du har många kloka tankar. Verkar vara en snäll människa som vill andra väl. Det uppskattas!
Tänkte ge åka till Akademibokhandeln i helgen och köpa Råstams och Van der Kvast bok. Råstams bok tror jag inte kommer att bjuda mig på så många överraskningar. Den har ju länge diskuterats i media. Däremot ser jag fram emot Van der Kvasts bok. Ska verkligen bli intressant att se hur Bervall lyckades lura och manipulera så många människor. Hans s a s taktik!
Edit; ursäkta stavningen...
Ann-Charlotte: Jag ska inte tala om för dig vilken av böckerna du ska tycka bäst om. Det är ditt val och ingen annans. Tror dock du missförstår en sak om du är intresserad av att se hur Bergwall lyckades lura så många människor.
När det handlar om just det är det Råstams bok som gäller. Kwasts bok handlar inte om hur Bergwall lyckades lura så många. Kwast anser ju sig inte vara lurad av Bergwall.
Men som sagt det där lär du se när du läser böckerna.
"När det handlar om just det är det Råstams bok som gäller. Kwasts bok handlar inte om hur Bergwall lyckades lura så många. Kwast anser ju sig inte vara lurad av Bergwall"
Är Kwast fortfarande övertygad om att Bergvall begick merparten av brotten? I så fall är jag superintresserad för jag tror precis som Erik att visserligen kanske inte bevisningen finns där men vad är det som säger att han inte gjorde det?
Jag är helt övertygad om att den här mannen inte är snäll. Han har begått ett vidrigt och oprovocerat våldsbrott, och mycket annat. Han har dessutom visat sig ljuga på ett sätt som får den värsta heroinisten att verka from och snäll.
jag kan till och med gå så långt - utan att ha läst böckerna, enbart på medias rapportering - tro att Bervall slagits, mördat och uppenbarligen ljugit för väldigt många människor.
Och precis som du säger måste man bilda sig en egen åsikt. Jag tror dock att det ligger en hund begraven här.
Trött jag blir på mig själv och min egotripp, men det är viktigt för sammanhanget och slutklämmen att det blir rätt. Det skulle ha stått "Men precis som du säger..."en skitsak kanske men i och med detta "men" visar jag min skepsism vilket var en stor del av min poäng med texten!
Ann-Charlotte: Jag har min uppfattning tämligen klar. Jag har hängt med från tiden då nästan alla trodde på Bergwalls historier till idag då nästan ingen tror på dem. Jag har läst allt jag kommit åt. Jag har t.o.m varit på en av platserna. Jag vet vad olika personer sagt under årens lopp så jag är fullproppad med information. Betyder det att jag vet allt? Självklart inte, lika lite som någon annan.
Du ställer en fråga till mig angående Bergwalls roll i dessa mord: "men vad är det som säger att han inte gjorde det." Som jag sa så är min övertygelse klar och jag skulle kunna sätta mig ned här och skriva en hel bok som svar på din fråga men jag tänker inte göra det. Du har bestämt dig för att läsa både Råstams och Kwasts bok och då ska du få göra det utan yttre påverkan. Läs du dessa böcker och gör dig en egen bild av sanningen. Förhoppningsvis den sanna.
Koncentrera dig på huruvida han har begått dessa åtta mord han dömdes för efter sina berättelser och även de ytterligare mer än 30 till som han sa sig ha begått. Det är detta som är det primära i just detta. Vad han gjort innan har inte med just detta att göra lika lite som om bortträngda minnen existerar eller ej. De sakerna har ingenting att göra med om Bergwall var seriemördare eller ej.
Tror du vet att jag är övertygad om att Bergwall inte begått dessa mord men du ska inte lyssna på min åsikt innan du läst böckerna lika lite som du ska lyssna på någon som tror han gjort det. Försök nollställ ditt inre och läs utan fördomar.
Lycka till Ann-Charlott. Jag åker snart på semester här nu ett tag. Jag hade hoppats hinna läsa färdigt boken innan det men ser nu att jag inte gör det. Fortsätter givetvis när jag kommer hem. Vet att Erik väntar på att jag ska ha läst klart :-)
Anonym: jag och Erik (?) ifrågasätter i första hand inte morden utan allt runt omkring som i sin tur väcker andra frågor. I slutändan menar jag att de frågeställningarna är viktiga och i och med hur Bergvall har ljugit så är jag inte så säker på att han är oskyldig till de mord han har ljugit om att han är skyldig till.
Det är för mig att tänka steget längre. Det är perspektivet jag kommer att ha när jag läser dessa böcker.
Självklart är jag inte den som sparkar bak ut när jag får sanningen presenterad rakt framför mig. Men jag är inte så säker på att det är så ifallet Quick eftersom han har ljugit som han gjort.
Hoppas du får en underbar semester och så hörs vi när du kommer hem!
Anonym
Ett av Kwasts synpunkter i inledningen av boken. är ungefär detta. Quick hade en dokumenterad serie av vålds- och sexualbrott som vid några tillfällen häll på att få en dödlig utgång före perioden då han enligt sig själv på Säter skulle ha begått mord.
Om man inte tror på några av dessa mord innebär det att denna vålds-och sexualbrottskarriär plötsligt avbröts, vilket Kwast från så att säga "polisiär"/kriminologisk synpunkt tycker ter sig udda.
I så fall har vi en våldsam impulsstyrd person som gradvis trappar upp sina dåd, men så plötsligt till synes totalt upphör med dem, utan att han åker fast eller på något annat sätt förhindras.-
Ja, det är ett problem, eller borde vara det. Det bevisar i sig ingenting, men det väcker tankar.
Nja Erik där är vi helt klart på kollisionskurs :-) Om du vänder på ditt resonemang, eller Kwastens då:
Bergwall var en småtjuv och hade annat fuffens för sig dessutom. Det genomgående med hela den tiden var att han alltid åkte fast främst för att han var allmänt klantig och lämnade spår som vem som helst kunde hitta. Det gick t.o.m så långt att han blev närmast ett skämt hos många poliser. När de fick utryckning till något brott och kom till platsen och märkte att brottslingen lämnat spår som var lätta att följa blev det ett skämt emellan dem redan innan de kollat spåret att säga: "Nu har nog Bergwall varit i farten igen."
Plötsligt skulle detta då ha förändrats på ett mirakulöst sätt. Bergwall skulle plötsligt ha blivit Sveriges värsta seriemördare och inte nog med det. Förändringen var än större för plötsligt var mannen som alltid lämnade spår och åkte fast den mest förslagna av alla. Han begick över 30 mord på det mest sadistiska sätt utan att någon någonsin märkt något, utan att lämna några som helst spår. Inte nog med det han gjorde det dessutom samtidigt som han själv hade alibi. Men det räcker inte med det för han pekade dessutom ut medbrottslingar i nästan varje brott, medbrottslingar som han inte ens kunde bevisa att han någonsin träffat och några av dem hade dessutom alibi för tiden då de enligt Bergwall skulle ha massakrerat kvinnor tillsammans med honom.
Ett av de största skämten i hans utpekande av medbrottslingar är när han pekar ut den kriminelle Jonny Farebrink. Titta gärna på den här filmen och se vilket skämt han gör sig själv till Bergwall när han ska berätta om sin "gamle kompis Jonny" och när de "bögade" ihop. Det roligaste i hela filmen är när Jonny frågar: "Men du om vi har bastat ihop då kan ju du tala om vad jag har för tatueringar på kroppen. Bergwall svarar "Nej det kan jag inte" Farebrink säger lugnt. "Du kan inte det. Du ingen som sett mina tatueringar glömmer dem. Jonny har väldigt speciella tatueringar och det finns inte ens på kartan att Bergwall inte skulle minnas dem om han och Johnny varit "gamla kompisar."
https://www.youtube.com/watch?v=q32JemKHeQY
Att sen Jonny har alibi för tiden då de skulle mördat tillsammans enligt Bergwall gör ju det hela än mer ironiskt och Erik det är ett alibi som ingen kan tala emot, inte ens Kwasten. Jonny Farebrink var på sjukhus vid tiden för mordet långt ifrån platsen där holländarna mördades. Kwasten fick dokument om detta. Vad gjorde han? Började han undersöka på nytt eller vadå? Nej han fortsatte som tidigare men utan Farebrink som medbrottsling. Ganska komiskt för i Kwastens "slutrapport" har han ändå skrivit in att Farebrink körde Berwall/Qvick till mordplatsen.
Än så länge har jag inte hittat något om det i Kwastens bok.
Anonym
"Bergwall var en småtjuv och hade annat fuffens för sig dessutom."
En lätt bisarr beskrivning av en man som bevisligen begick grova sadistiska övergrepp mot barn, och mordförsök.
Jag blir dessutom lite nyfiken. Hur långt har du egentligen läst i van der Kwasts bok?
Vad gäller tatueringarna kan man, som van der Kwast, ställa sig frågan om de fanns där när Bergwall och Farebriunk umgicks? Är det bevisat att de gjorde det? Det betyder inte att van der Kwast tror på Bergwalls historia om Farebrink, det verkar han inte göra.
Men man får intrycket att du antigen inte läst mer än några sidor i van der Kwatss bok eller också inte förstått vad som står i den.
Ingen kräver att du måste r godta Kwasts invändningar i boken , men du skriver som om du inte ens har läst dem.
De flesta vet väl förhoppningsvis vad för skit Bergwall höll på med innan qvickhistorien. Det var därför jag bara skrev "fuffens". Jag tror du vet vid det här laget att jag inte försvarar Bergwall och vill försöka få honom till en mysfarbror. De som håller på med sånt vet inte smack. Bergwall var en skit lindrigt sagt men det gör inte hans seriemördarelögner mer sanna för det.
Undrar du hur jag läser kwastens bok? Jag läser det utifrån Råstams för att följa samma linje och därmed kunna bemöta varandras historier. Så som man borde läsa helt enkelt om du frågar mig. Vissa grejer gör jag precis som du säger du gjort med Råstams bok, skummar igenom det. Varför? Därför att jag har hört Kwasten säga detta så många gånger. Precis som jag gjorde med Råstams bok för jag hade hört det så många gånger
Jodå jag vet om Kwastens försök till livlina för sig själv om Farebrinks tatueringar. Vet du det är väldigt intressant att Kwasten är så intresserad av att ursäkter för att Bergwall inte visste detta med Farebrinks tatueringar. När det gäller mordoffret Yenon Levi som Bergwall säger sig mördat uppträder inte Kwasten på samma sätt. Där ser Kwasten tvärtom det som ett bevis för att Bergwall mördat Levi att han sagt att Levi inte hade något hår på bröstet. Varför använder sig inte Kwasten av samma metod där. Jag menar enligt hans metod ska vi ju då fråga oss om Levi hade hår på bröstet vid det tillfället. Hans kanske rakade bröstet men inte då. Löjligt javisst jag håller med men inte löjligare än frågan om tatueringarna. Kwasten vet själv att Farebrink hade tatueringarna långt innan men han har valt att ignorera det. Däremot finns det mycket som talar emot Bergwall som Levis mördare men det var och är tyvärr inte lika intressant för Kwasten.
Det primära kvarstår för mig Erik och det är att mordoffrens anhöriga har fått lida så otroligt på grund av Bergwalls lögner och på grund av att media byggde på detta. Inte minst på grund av att de verkliga mördarna gått fria. I många fall vet man egentligen vem/vilka som var mördarna men man kan inget göra längre för fallen är preskiberade. Där ingår exempelvis Yenon Levi, Johan Asplund, Therese Johannesen mm. I fallet Asplund var t.o.m en man fälld för människorov i tingsrätten. Den man som Johans föräldrar var och är övertygade om mördade deras son. Plötsligt dök Qvick upp och mannen friades bara på grund av det och än idag får Johans föräldrar lida för det.
Jag kan trösta dig med Erik att det från måndag blir tyst från mig här ett tag framöver för då drar jag iväg ett tag :-) Det är därför jag skriver av mig lite extra nu :-)
Anonym
Jag har inte läst Råstams bok speciellt grundligt, därför avstår jag från att diskutera det i den som inte handlar om bortträngda minnen.
På samma sätt skulle det vara bra om du kunde vänta med fler svepande kommentarer om Kwasts syn på Quick innan de läst igenom hans bok grundligt...
Var inte orolig Erik jag försvinner nu :-)
Men du ska veta en sak Erik och det är att jag är återhållsam mot Kwasten. Finns så mycket att säga men jag har valt att avstå.
Det jag fortfarande tycker är rent ut sagt för jävligt är att tron på bortträngda minnen har kommit emellan i kampen om Qvick/Bergwall. Åter igen den har absolut ingenting med det att göra. Jag tror som jag sagt varken på den eller inte på den. Låt de som gör det få göra det i fred och likaså det omvända men använd den inte i en kamp där den inte ens ingår.
Kan inte se vad det är för svepande kommentarer jag sagt. Du sa att Kwasten säger att man inte vet när Farebrink fick sina tatueringar. Då undrade jag varför han inte använde samma tankesätt när det gällde Yenon Levis hårfria bröst. Använder man ett tankesätt i ett fall måste man ju göra det även i ett annat.
Just nu skiter jag fullständigt i det här rent ut sagt. Mer orolig för en person på din blogg som inte verkar må bra. Hoppas innerligt att hon får ordning på det.
Nu drar jag men jag har lovat dig en slutkommentar om Kwastens bok och jag håller alltid mina löften. Återkommer alltså.
Ha det så bra Erik. Du ska veta att jag uppskattar din blogg. En av få bloggar som inte drivs av hat eller utsätts för hat. Tack för det
Skicka en kommentar