Asiatiskt produktionssätt eller byråkratiserad urkommunism?

För några år sedan var jag inblandad i en diskussion om klassamhällets och kvinnoförtryckets uppkomst i Tidskriftsföreningen Socialisten. Där kom vi bland annat in på "det asiatiska produktionssätet", denna missvisande term på forntida samhällssystem som kombinerade en agrar ekonomi, statligt ägande och social skiktning. Den allmänna åsikten i vår diskussion var att de härskande i dessa samhällen inte var en klass i marxistisk mening. Det var snarare ett skikt, som uppstått som en privilegierad grupp i en ekonomi med rötter i tidigare jämlika, urkommunistiska samhällen.

Det var i någon av dessa diskussioner en av oss fick infallet att kalla det för "byråkratiserad ´urkommunism". Jag tyckte med en gång att den var träffande och har till och från använt den sedan dess.

Men vad kan nu en sådan term betyda?

Den måste ses i mot bakgrunden av en term som Trotskij en gång använde om Sovjetunionen. Efter att stalinisterna tagit makten och krossat både parti- och annan demokrati menade han att Sovjet hade en dubbel karaktär. Dels styrdes det politiskt av en reaktionär privilegierad byråkrati, dels hade det fortfarande drag kvar från det samhälle som skapats av revolutionen. Det var inte kapitalistiskt, men inte heller på väg mot någon form av socialism. Så länge byråkratin hade makten skulle det befinna sig i en form av fruset tillstånd,

I förhistorien finner vi en mycket lång period när samhällena var jämlika. Den varade i princip nästan hela stenåldern. Vid slutet av stenåldern började den slås sönder, framförallt där boskapsskötande nomadstammar hade uppstått. Krigiska och patriarkala samhällen vars ekonomiska bas var privat ägande av framförallt boskap.

Utvecklingen mot klasser och privat ägande spred sig från område till område. Men det fanns någon sorts enklaver där den kollektiva ekonomin levde kvar. Inte i form av ren urkommunism, utan i form av stratifierade samhällen som dock bibehöll en kollektiv ekonomi som inte byggde på privategendom. Två exempel på detta var Peru och Egypten.

Det kan verka likgiltigt om en privilegierad grupp baserade sin makt på statligt eller privat ägande men det är det inte. För i den typen av samhällen hade den härskande gruppen ett övergripande ansvar för hela samhället. I exempelvis Egypten var det centralmaktens uppgift att se till att alla invånare hade mat, fred och en grundläggande trygghet.

I själva verket var både jordbruket och handeln i Egypten nästan helt och hållet statligt. All jord ägdes av staten, och nästan alla köpmän var statsanställda. Det var som ett agrart Sovjetuionen.

Detta erkänns av alla seriösa historiker, men de försöker ofta ändå antyda att det nog ändå kanske var så att den privata egendomen var mycket viktigare än det verkade. I exempelvis ""Ancient Egypt: a social history", en antologi som gavs ut av Camridge University Press 1983, medges att allt skriftligt material från den tidens Egypten talar för att jorden och handeln var statlig, men det antyds gång på gång att detta kanske endast var den officiella synen, mer eller mindre avsedd att dölja verkligheten. Trots att det helt saknas faktiska belägg, verkar författarna ofta vilja antyda att privategedomen EGENTLIGEN hade en helt avgörande roll... (Fast på andra ställen framgår det även i deras egen text att det rimligen inte var så!).

Det påminner mest av allt om arkeologisk litteratur om europeiskt neolitikum som erkänner att det arkeologiska materialet visserligen pekar på ett jämlikt samhälle, men att detta på något mystiskt sätt hade funktionen att "maskera" de ojämlikheter som fanns... Det faraoniska Egypten var ju definitivt ojämlikt (förvisso helt omaskerat!) men här är det istället kollektivismen som ifrågasätts av borgerliga historiker. Underförstått verkar de mena att varje förstatligad ekonomi är "artificiell" och att det under ytan måste ha varit en helt annan dynamik...

Är "byråkratiserad urkommunism" en meningsfull term? Jag tror det. Den visar som sagt både på dessa kollektivistiska samhällens rötter i tidigare jämlika samhällen, men också på att den tidigare jämlikheten hade krossats, och att ett styrande och privilegierat byråkratskikt hade tagit makten.

I vilket fall som helst är det den bästa term jag hittills sett för den typen av samhällen.