Faktum är att så sent som första halvåret 1965 fanns det fortfarande de som spekulerade om kanaler och marsmänniskor, i synnerhet i Sovjetunionen. Men så kom den stora sorgedagen i juli 1965. Den amerikanska rymdsonden Mariner 4 passerade då Mars och började sända bilder av det område på Mars det passerade.
Inte nog med att den inte fann några kanaler. De bilder som mottogs på jorden liknade mest av allt månen.
Dessutom visade dess mätningar att atmosfären var oerhört tunn.
Den pessimistiska slutsatsen blev att Mars var i princip som månen, men med en tunn atmosfär. Det fanns inte ens något som tydde att det fanns vatten på planeten.
Det skulle kunnat bli det slutliga antiklimax på flera århundraden av förväntningar. Men bilden skulle snabbt ändras igen.
Den 14 november 1971 gick Mariner 9 in i omloppsbana runt Mars. Den medförde en mängd mätinstrument. Eftersom den inte passerade utan gick i omlopp runt planeten kunde den undersöka mycket större områden.
Men till en början såg det ut att bli en besvikelse, i alla fall. Under mer än en månad pågick stormar på Mars som gjorde att stoftmoln skymde sikten.
Men datorn var programmerad att kunna uppskjuta mätningarna till ett senare tillfälle.
Och när resultaten började komma bidrog det att ändra den trista bilden från 1965.
Bilderna visade bland annat ett landskap med enorma vulkaner, de största på en platå som döptes till Tharsis. Den allra största fick namnet Olympus Mons, och var över 2 mil hög. Den är så vitt man vet solsystemets största vulkan.
Den fanns också djupa sänkor. Den största fick namnet Valles Marineris, och var en motsvarighet till Grand Canyon, med den skillnaden att dess längd motsvarade hela sträckan mellan Los Angeles och New York.
Men sonden upptäckte till och med en typ av "kanaler" (eng. channels) . Visserligen inte konstgjorda (eng. canals) , och visserligen för länge sedan uttorkade, men ändå. En gång hade vatten flutit i floder på Mars!
Och idag vet vi att fruset vatten finns än idag på Mars.
Den upptäckte också ett varierande väder, inklusive marsdimma! Och mycket annat.
Men Mariner 9 var bara början. Idag vet vi än mer av intresse, men till det återkommer jag kanske senare.
Källor
Joseph M Boyes The Smithsonian Book on Mars, 2002
Engelska Wikipedia
Wide view of the Olympus Mons aureole,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar