Vad såg egentligen Hesekiel?

Personer som hävdar att jorden till och från får besök från främmande planeter hittar ofta ställen i gamla religiösa urkunder som de anför som någon sorts stöd. Den mest kände (och en av de mest oseriösa) som drivit sådana teser är väl Erich von Däniken.

Själv tycker jag von Däniken är närmast pinsam. Och de flesta av hans exempel är också pinsamma.

Men det finns ett exempel på en "UFO-liknande" skildring från Gamla Testamentet som jag har varit lite imponerad av, sedan jag först läste det i åtta års ålder.

Det är den beskrivning som finns i första kapitlet i boken om profeten Hesekiel.

Nej, jag säger vare sig bu eller bä om det; min inställning till stället är helt och håller agnostisk. Men jag medger att om personer i en förteknologisk tidsålder lite skräckslaget skulle beskriva en tekniskt avancerad och komplex farkost skulle det kanske delvis kunna bli något liknande...

Delar av berättelsen beskriver typiska upplevelser av mytologiska väsen. Men delar ger på något märkligt sätt intrycket av att beskriva något maskinliknande. Och har för övrigt vissa likheter med en hel del UFO-observationer...

Jag är intresserad både av UFO-debatten och av Gamla Testamentet. Av olika, och delvis också av liknande, orsaker. I Hesekiels första kapitel finns på något sätt en skärningspunkt mellan dessa båda intressen....

Nedan  kommer (av fegt upphovsrättsliga skäl) 1917 års översättning av Hesekiel 1. Den som vill jämföra med Bibel 2000 kan läsa här.

1917 års bibelkommision presenterade kapitlet på detta sätt: "Profeten skådar i en syn Herren på hans härlighets tron".

Sedan följer denna märkliga text.

  1.  I det trettionde året, på femte dagen i fjärde månaden, när jag
      var bland de fångna vid strömmen Kebar, öppnades himmelen, och
      jag såg en syn från Gud.
  
   2.  På femte dagen i månaden, när femte året gick, efter att konung
      Jojakin hade blivit bortförd i fångenskap,
   
  3.  kom HERRENS ord till prästen Hesekiel, Busis son, i kaldéernas
      land vid strömmen Kebar, och HERRENS hand kom där över honom.

  4.  Och jag fick se en stormvind komma norrifrån, ett stort moln med
      flammande eld, och ett sken omgav det; och mitt däri, mitt i
      elden, syntes något som var såsom glänsande malm.
 
  5.  Och mitt däri syntes något som liknade fyra väsenden, och dessa
      sågo ut på följande sätt: de liknade människor,
   
  6.  men vart väsende hade fyra ansikten, och vart och ett av dem
      hade fyra vingar,
  
  7.  och deras ben voro raka och deras fötter såsom fötterna på en
      kalv och de glimmade såsom glänsande koppar.
  
  8.  Och de hade människohänder under sina vingar på alla fyra
      sidorna.  Och med de fyras ansikten och vingar förhöll det sig
      så:
  
  9.  deras vingar slöto sig intill varandra; och när de gingo,
      behövde de icke vända sig, utan gingo alltid rakt fram.
 
  10.  Och deras ansikten liknade människoansikten, och alla fyra hade
      lejonansikten på högra sidan, och alla fyra hade tjuransikten på
      vänstra sidan, och alla fyra hade ock örnansikten.
  
  11.  Så var det med deras ansikten.  Och deras vingar voro utbredda
      upptill; vart väsende hade två vingar med vilka de slöto sig
      intill varandra, och två som betäckte deras kroppar.
 
  12.  Och de gingo alltid rakt fram; vart anden ville gå, dit gingo
      de, och när de gingo, behövde de icke vända sig.
 
  13.  Och väsendena voro till sitt utseende lika eldsglöd, som brunno
      likasom bloss, under det att elden for omkring mellan väsendena;
      och den gav ett sken ifrån sig, och ljungeldar foro ut ur elden.
 
  14.  Och väsendena hastade fram och tillbaka likasom blixtar.

  15. När jag nu såg på väsendena, fick jag se ett hjul stå på jorden,
      invid väsendena, vid var och en av deras fyra framsidor.
 
  16.  Och det såg ut som om hjulen voro gjorda av något som liknade
      krysolit, och alla fyra voro likadana; och det såg vidare ut som
      om de voro så gjorda, att ett hjul var insatt i ett annat.
 
  17.  När de skulle gå, kunde de gå åt alla fyra sidorna, de behövde
      icke vända sig, när de gingo.
 
  18.  Och deras lötar voro höga och förskräckliga, och på alla fyra
      voro lötarna fullsatta med ögon runt omkring.
 
  19.  Och när väsendena gingo, gingo ock hjulen invid dem, och när
      väsendena lyfte sig upp över jorden lyfte sig ock hjulen.
 
  20.  Vart anden ville gå, dit gingo de, ja, varthelst anden ville gå;
      och hjulen lyfte sig jämte dem, ty väsendenas ande var i hjulen.
 
  21.  När väsendena gingo, gingo ock dessa; när de stodo stilla, stodo
      ock dessa stilla; när de lyfte sig upp över jorden, lyfte sig
      ock hjulen jämte dem, ty väsendenas ande var i hjulen.
  
  22.  Och över väsendenas huvuden syntes något som liknade ett
      himlafäste, till utseendet såsom underbar kristall, utspänt
      ovanpå deras huvuden.
  
  23.  Och under fästet voro deras vingar utbredda rätt emot varandra
      Vart särskilt väsende hade två vingar med vilka det kunde
      betäcka sin kropp.
 
  24.  Och när de gingo, lät dånet av deras vingar i mina öron såsom
      dånet av stora vatten, såsom den Allsmäktiges röst; ja, det var
      ett väldigt dån, likt dånet från en härskara.  Men när de stodo
      stilla, höllo de sina vingar nedsänkta.

 25.  Och ovan fästet, som vilade på deras huvuden, dånade det; när de
      då stodo stilla, höllo de sina vingar nedsänkta.

 26.  Och ovanpå fästet, som vilade på deras huvuden, syntes något som
      såg ut att vara av safirsten, och som liknade en tron; och
      ovanpå det som liknade en tron satt en som till utseendet
      liknade en människa,

 27.  Och jag såg något som var såsom glänsande malm och omgivet runt
      omkring av något som såg ut såsom eld, ända ifrån det som såg ut
      att vara hans länder och sedan allt uppåt.  Men nedåt från det
      som såg ut att vara hans länder såg jag något som såg ut såsom
      eld; och ett sken omgav honom.
 
  28.  Såsom bågen som synes i skyn, när det regnar, så såg skenet ut
      där runt omkring.

Och nej, jag tänker inte kommentera den vidare. Inte just nu.

PS. Är det här ännu ett försök från min sida att bli utnämnd till Årets förvillare?