Att F! :s 3,1 procent av rösterna inte får någon som helst påverkan på mandatfördelningen aktualiserar på nytt frågan om den odemokratiska fyraprocentsspärren.
Att så pass stora opinioner i ett riksdagsval inte ska kunna påverka ser jag som principiellt fel. Det strider flagrant mot principen att alla röster ska ha lika värde.
Det finns mycket som kan sägas om det, jag återkommer till frågan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
3 kommentarer:
Jo, och du kan säkert historien bakom 4%spärren betydligt bättre än jag. Det handlade väl mest om att Folkpartiet inte ville att det nybildade KDS skulle ha en chans att ta en plats i riksdagen vilket man inte heller hade under de 25 första åren av partiets existens (om man räknar bort samarbetet med centern i mitten på 80talet som gav just 1 plats).
Såvitt jag vet finns det länder med proportionella system som har spärrar både högre och lägre än Sverige så frågan är väl bara var ribban läggs. Men finns det verkligen en nation helt utan spärrar ?
Tror att Tyskland saknade spärrar i EU-valet, viker tyvärr ledde till att NPD kom in.
Fyraprocentsspärren i dess nuvarande form infördes till valet 1970, men innan dess hade vi en annan metod och som också de facto fungerade som en spärr. Men jag vet inte exakt var den låg på., men jag tror kommunisterna flera gånger kom in med tre procent av rösterna.
Det gjorde däremot inte KDS. De hade då 1,8 procent och det räckte tydligen inte.
Den första som jag sett som kritiserade spärrar och som var för ett rent proportionellt valsystem var Per Gahrton, i en artikel i Liberal Debatt ungefär 1963 eller 1964 , som jag läste 1970. Den argumenterade bra och jags påverkades nog lite av den då.
Svenska Wikipedias artikel "Spärregler i allmänna val" innehåller en del intressant information om spärregler, och hur man i praktiken kan ha en spärr utan att ha det formellt, t.ex. genom att inte ha utjämningsmandat.
(Jag kan tyvärr inte länka till artikeln p.g.a. något mankemang. Den är dock lätt att hitta.)
Enligt amerikanska Wikipedia hade Israel knappt någon spärr alls fram till helt nyligen. Fram till 1988 (eller 1992 enligt en annan källa) var "spärren" bara 1%, sedan har den stegvis höjts och är idag 3,25%. Se artikeln "Elections in Israel". Jag antar att systemet med ultra-låg spärr berodde på att man inte ville att någon judisk grupp skulle känna sig "utanför" i den judiska staten.
Skicka en kommentar