Män, förskolor och övergrepp

Man får en stark känsla av deja vu när man läser Eric Erfors inlägg Fler män behövs på förskolorna på Expressens ledarsida idag. Det är ett nytt exempel på vilka debattartiklar som alltid publiceras i media när en daghemspedofil avslöjas. De är alltid på temat "hur ska vi hindra att dessa beklagliga pedofilskandaler  leder till att vi får färre män på förskolan?" Inte "hur ska vi förhindra övergrepp på förskolan?" Inte heller "vilka slutsatser kan vi dra av att i stort sett alla som begår sexuella övergrepp på förskolan är män?".

Utan alltså - jag upprepar - "hur ska vi hindra att dessa beklagliga pedofilskandaler leder till att vi får färre män på förskolan?"

Inget fel med frågeställningen, men så länge den inte kopplas till de två andra ovan nämnda frågeställningarna ger det ett lite ...undanglidande intryck. Eller med andra ord - jag anser att debatten om männens roll i förskolan måste integreras i en mer övergripande debatt om hur vi ska förhindra övergrepp!

Inget är nytt under solen. Nedan lägger jag ut en debattartikel jag skrev för 14 år sedan om precis den frågan. Den var medvetet provokativ, liksom dess titel. Jag har därför inte lagt ut den på denna blogg förrän nu. Men  Erfors ledarartikel i Expressen får mig att tycka att jag ändå bör lägga ut den. Som någon sorts motvikt.....

/Men nej, jag anser definitivt inte att män inte ska få jobba på förskolan!/
-------------------------------------
Fler förövare på dagis?
/Publicerad i Spegeln 2/2000./
Varje gång en så kallad daghemspedofil avslöjas startar massmedia genast en debatt. Inte om hur vi ska skydda barnen från förövare utan hur vi ska förhuindra att dessa besvärliga pedofilskandaler leder till att det blir färre män i barnomsorgen.

Med färre män i barnomsorgen får vi nämligen färre "manliga förebilder". Och att betvivla att "manliga förebilder" är det allta mest viktiga för barnen är absoult inte politiskt korrekt.

I Aftonbladet/Debatt den 9 april för förskolläraren Jesper Henriksson fram en helt ny infallsvinkel på det hela. Han föreslår att problemet ska lösas genom att män i barnomsorgen får högre lön än kvinnor.

Män är värda mer lön dels, naturligtvis, för att "barn behöver... manliga förebilder" dels för att  "vi är mer utsatta än vad kvinnor är. Ett pedofilrykte och det är kört".

Detta skulle alltså motivera ett så flagrant brott mot den likalönskprincip som ändå är det officiella målet för jämställdhetspolitiken idag.

Vad ingen verkar våga diskutera är vilka effekter som en politik för fler män på dagis får för risken att barnen utsätts för övergrepp.

Den överväldigande majoriteten av alla sexualbrott mot barn begås av män. Majoriteten av barnamorden, liksom av grov barnmisshandel, begås också av män.

Så vitt jag känner till har hittills ingen kvinnlig "daghemspedofil" avslöjats i Sverige. Trots att männen bara är två procent av daghemspersonalen står de för i stort sett hundra procent av de sexuella övergreppen på dagis.

Antalet fall är naturligtvis mycket högre än antalet fällande domar visar. Örebropedofilens offer mindes inte övergreppen. Om inte mannen hade videofilmat övergreppen skulle han aldrig ha fällts. Hur många fler som han kan finnas i barnomsorgen idag?

Fler män på dagis innebär nästan definitionsmässigt fler övergrepp på dagis. Varför vågar ingen säga det klart ut i den offentliga debatten?

Erik Rodenborg