Claes Borgström är död, ett offer för covid-19. Jag kände honom inte personligen, men de senaste åren har jag fått mer och mer sympati med honom. Hans orädda försvar för det han trodde på i debatten om Quickmålet är en av de saker han kommer att minnas för. Liksom hans feministiska engagemang, bl.a som JämO. Att han bara för några år sedan tog steget från socialdemokratin till Vänsterpartiet ser jag förstås också som ett plus.
Jag uppfattade honom som väldigt ärlig. Och han var en av de som mest orättvist drabbades av lynch-drevet mot de som pekades ut av Råstam och Josefsson i Quickmålet Att Borgström hade försvarat den linje som hans klient drev, istället för att aktivt ifrågasätta denna, användes på det mest absurda sätt för att ta heder och ära av honom.
Det han gjorde där var ju vad varje advokat i hans situation borde - och måste! - göra. Vad de som tog heder och ära av honom verkar ha menat, är att han istället för att föra ut sin klients linje, borde ha blivit någon sorts märklig privatspanare, som skulle försöka bevisa att hans egen klient hade fel....
Om man bortser från att vi i oktober möttes på på ett offentligt möte om Quickmålet har jag alltså inte träffat honom IRL. Likväl sörjer jag honom. Han har gjort många viktiga insatser. Och han skulle med all säkerhet fortsatt ha stått upp för det han ansåg vara rätt, om inte detta lömska virus hade förkortat hans liv.
Vila i frid...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"The curse of the crimson altar"
Denna skräckfilm fascinerar mig. Och triggar i vissa avsnitt fram - just skräck. Den måste väl ses som en b-film, många skulle nog säga c-...
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
5 kommentarer:
Det enda raka hade väl egentligen varit att avstå uppdraget. Men
han kanske lockades av pengar eller publicitet …
Ingen vinner egentligen i längden på alltför stora och omfattande
rättsskandaler.
Han trodde att Quick hade rätt. Varför då avstå uppdraget?
Finns inget som säger att advokaten måste tro på sin klient. Går alldeles
utmärkt att påpeka fel och brister i utredningen ändå ...
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/borgstrom-besviken-de-vet-inte-hur-kritisk-jag-var
Den där boken som han nämner i sista stycket lär väl knappast komma ut nu ...
Han fick en helsida i dagens DN som "veckans döing" eller hur man nu skall säga ...
https://www.dn.se/familj/en-feminist-med-kansla-for-rattvisa/
Blir säkert betalartikel snart ...
Det är ju synd att han inte kom ut med en bok. Om Borgström hade drivit en linje som stod i 180 graders motsättning till den linje hans klient drev, hade han knappast kunnat vara kvar. Men dessutom var han alltså övertygad om att Quick i grunden hade rätt då - vilket han förblev till sin död.
Skicka en kommentar