onsdag 7 mars 2018

Sovjetdemokrati 1918

Det är märkligt att läsa SvD i just dessa dagar för hundra år sedan. Där kan man läsa det utkast till fredsfördrag mellan Ryssland och Tyskland som sovjetledningen tagit - med knapp majoritet.

Det är ett fördrag som är mycket ofördelaktigt för Ryssland. Det nämns att Lenin skrivit en artikel där han starkt argumenterar för att det tyvärr är nödvändigt. Trots att det i praktiken är ett tyskt diktat.

Det nämns att vänstersocialrevolutionärerna, bolsjevikernas koalitionspartner i regeringen, är emot det, och anser att det är en kapitulation för den tyska borgarklassen och imperialismen.

Det nämns också att det slutliga avgörandet ändå kommer att fällas av en sovjetkongress som ännu inte hållits.

Något liknande nämns inte för Tysklands del. Att det tyska parlamentet skulle kunna sätta käppar i hjulet ligger inte på kartan.

Bolsjevikerna hade nu majoriteten i sovjeterna, men var splittrade. Exempelvis var Bucharin emot fördraget, vilket inte nämns i SvD.

I själva verket fanns tre linjer inom bolsjevikpartiet. Dels Lenins, som var beredd att godta de hårda tyska diktaten för att rädda vad som räddas kunde. Dels Bucharins, som förespråkade revolutionärt krig mot den tyska imperialismen.

Dels Trotskij, som åtminstone tidigare hade drivit linjen "varken krig eller fred". Den gick i princip ut på att man skulle vägra accepterna de tyska villkoren, men ändå demobilisera. Den grundades på den något naiva förhoppningen att den tyska arbetarklassen skulle resa sig och hindra den tyska borgarklassens planer.

Under en period var det faktiskt Trotskijs linje som hade praktiserats. Det ledde till stora militära framgångar för tyskarna, som gick långt in i Ryssland utan att möta mer än sporadiskt motstånd.

Nu hade alltså den linjen bevisats vara omöjlig. Så alternativen stod alltså mellan å ena sidan Lenins linje att acceptera de mycket hårda tyska villkoren - som bland annat innebar att alla ryska trupper skulle lämna Finland (och de facto ersättas av tyska, vilket senare ledde till en seger för de vita i det finska inbördeskriget).

Å andra sidan den som inom bolsjevikpartiet företräddes av bland annat Bucharin- men framför allt utanför detta av det vänstersocialrevolutionära partiet.

Vi vet idag att Lenins linje vann. Men just idag för hundra år sedan var frågan inte avgjord - Sovjetkongressen hade sista ordet.

Ryssland var alltså mycket mer demokratiskt än det auktoritärt styrda Tyskland.

Något att tänka på för de som tror att en totalitär diktatur infördes i Ryssland 1 november 1917.

Inga kommentarer:

Apropå bortträngning - ett personligt exempel

Jag har ett exempel på vad som definitivt måste vara något sådant,  från småskolan. Det handlar inte om ett fruktansvärt trauma, men något ...