lördag 17 mars 2018

"Mary, Queen 0f Angels" - och en mycket ovanlig katolsk tandläkare

/Detta har jag till stor del berättat tidigare om - i ett inlägg 2010./

För några år sedan köpte jag en bok som hette "Mary, Queen 0f Angels", skriven av en Doreen Virtue.

Jag minns att jag började läsa och ganska snabbt la ifrån mig boken, och fann den ganska ointressant.

Virtue är inte katolik, men beskriver sig själv som kristen. Tidigare blandade hon denna kristendom med teosofi, ”hemliga mästare” och annat New Age-material, men nu sägs hon tagit avstånd från detta.

Trots detta finns det en ganska så bestämd känsla av en viss typ av New Age-tendens i det hon skriver.

Trots att hon inte är katolik, är hennes tilltro till Maria större än hos den överväldigande majoriteten av katoliker. Enligt henne lyssnar Maria alltid på våra böner, och om vi inte uppfattar hennes svar beror det på att vi själva stängt våra andliga öron.

Boken är mest fylld av exempel på hur namngivna personer får en vision av, drömmer om, ber till, eller på något annat sätt får en relation med Maria.

Sedan händer efter ett tag något positivt.

Det behöver inte vara på en gång, eller ens speciellt snart. En kvinna ber till Maria att hon ska träffa en ”själsfrände” (vilket i det här sammanhanget betyder en man att gifta sig med ) och sex månader senare möter hon just en mycket sympatisk man som hon gifter sig med.

En kvinna är sjuk, läkarna säger att läget är kritiskt, hon genomgår olika plågor, och efter kanske ett halvår är hon frisk. Det förklaras med att hon när hon blev sjuk bad hon till Maria.

En man drömmer om Maria på natten. Dagen efteråt känner han en känsla av lugn och ro.

Boken är fylld med exempel som man inte måste vara medlem i Vetenskap och Folkbildning för att undra om det inte endast handlar om slumpvisa sammanträffanden

Ett till exempel. En kvinna vill bli polis. Hon har gått till polisen och sökt jobb. Hon ber sedan till Maria att hon ska få jobbet. Efter ett tag får hon det.

De flesta av bokens berättelser om positiva effekter av kontakt med Maria som jag läst (jag har gråstarr, läser långsamt och har inte läst precis allt) är sådant som mycket lätt skulle kunna avfärdas som ren slump - till och med om man godtar varenda detalj i berättelserna som bokstavligt sann.

Människor som söker till polisjobb får det även om de inte bett till Maria, kvinnor som aldrig bett till Maria hittar också sympatiska pojkvänner, många som har svåra sjukdomar med relativt dålig prognos tillfrisknar i alla fall.

Det märkliga med Virtues bok är att hon verkar ha en läsekrets som förväntas anta att så fort någonting positivt händer det närmaste året efter att någon haft en upplevelse av, eller bett till, Maria beror det på just Maria.

Jag har som sagt gråstarr och har inte orkat läsa allt. Men varför bryr jag mig alls? Varför försöker jag ens?

Anledningen är att jag i september 2002 upplevde en serie händelser efter en helt spontan (jag är inte och har aldrig varit katolik) bön till Maria som för mig faktiskt ter sig betydligt mer anmärkningsvärd än det allra mesta jag hittar in Virtues bok.

Jag säger inte alls att det var ett mirakel, och jag är som sagt inte katolik, men märkligt var det. På ett mer precist sätt än nästan allt man kan läsa hos Virtue.

Det var den 4 september 2002. Jag skulle rotfylla en tand på tandläkarhögskolan i Stockholm. Bedövningen verkade inte ta och jag blev rädd. Plötsligt började jag helt oförberett och spontant tyst mumla ”Heliga Guds moder så full av nåd, hjälp mig” (Rena kätteriet, enligt katolsk lära får man be att Maria ska be för en men inte att hon ska hjälpa en direkt).

Vad som hände sedan verkade mest som antitesen till ett bönesvar. Det var alltså tandläkarhögskolan och de som opererade var kandidater. Läraren kom in och sa ”han är för svår för oss, fyll igen hålet”. Och vände sig till mig: ”du får vända dig till den privata tandvården”.

Att jag var för svår berodde inte på min ångest (som de nog inte märkta mycket av) utan att jag var så resistent mot bedövningssprutor.

Något meningsfullt bönesvar tyckte jag mig inte ha fått. Jag hade inte mycket pengar, och det billigaste man kunde gå till var ju just Tandläkarhögskolan.

Dan efter fick jag ett rent infall. Jag fick plötsligt för mig att en kvinna jag kände kanske kände en tandläkare. Hon hade aldrig sagt det, vad jag vet, men jag fick ett infall.

Jo, det gjorde hon. Hon lovade att kontakta tandläkaren (en kvinna) och berätta om mig. Och dessutom lägga till att jag hade dålig ekonomi.

När jag kom ur duschen hade tandläkaren lämnat ett meddelande på min telefonsvarare. Hon sa att hon kunde ta mig och lovade att aldrig ta mer än 300 kronor per gång, oavsett åtgärd. Det var ju helt fantastiskt

Så jag började gå hos henne. Hon höll vad hon lovade och mer därtill. Om hon upptäckte att det inte behövdes någon konkret åtgärd alls, tog hon inte ens betalt för undersökningen .

Jag gick hos henne i kanske fem år.

Intressant, men ligger inte berättelsen lite på Virtue-nivå? Varför skulle jag tänka tanken att det fanns ett samband mellan den desperata bönen till ”heliga Guds moder” och vad som hände sedan?

Framförallt en sak. Vi pratade en hel del när jag satt i tandläkarstolen. Hon berättade om sin barndom och hon berättade att hon hade uppfostrats av nunnor. Nunnor?

Till sist kunde jag inte låta bli att fråga. ”Är du katolik?”. Jo det var hon och en ganska så aktiv sådan.

Strax innan jag slutade hos henne kunde jag inte bli att berätta bakgrunden – om min desperata bön till Maria som var inledningen till att jag hamnade hos en nästan absurt billig tandläkare som var aktiv katolik.

Jag minns att hon såg rörd ut.

Hon blev sjuk och slutade arbeta , men senare började hon igen en kort praktik på en annan klinik. Då besökte jag henne för inflammationer i tandköttet. Då hade min ekonomi klart förbättrats, vilket jag berättade för henne. Hon behövde inte ta samma ekonomiska hänsyn till mig som hon gjort förut.

Men när jag skulle betala debiterade hon mig – 90 kronor.

Bönesvar? Tillfälligheter?
Något annat? Vem vet?

Om denna berättelse hade funnits i Virtues bok hade det faktiskt slagit det mesta jag sett där....

För i mitt fall handlade det inte endast att det i allmänhet går bra om man ber till Maria., utan det var just denna säregna händelsekedja – efter en bön till ”Heliga Guds Moder” (så föll orden, men med detta menas i nästan alla fall just Maria) leds jag genom en serie av händelser till en katolsk tandläkare som tog ut den lägsta betalningen för tandläkarbesök jag någonsin varit med om i hela mitt liv.

Konstigt är det i alla fall.

5 kommentarer:

Kari Bie sa...

Du pratade när du låg i tandläkarstolen.... ska man kritiskt granska... hur är det möjligt... nä nu skojar jag. Kanske det är restriktivt - med böner, enligt din inre vägledare, men i detta fall gjordes ett undantag, kanske det i detta fall fanns en logisk genväg genom universums tidsfickor att det just skulle bli en bra respons på denna bön, att denna kvinna - troende tandläkare också hade inre önskan att kunna hjälpa nån som har det svårt. Era önskningar matchades i Guds jätte tombola, och ni fick svar. Hur som helst så tror jag på såna mirakel, små och stora. Jag har upplevt saker själv. Ibland när jag INTE krockar med det ena eller andra, säger jag i förskräckelsen "Åh Gud". Symboler är laddade med energi säger man. Jag tror du har en exeptionell förmåga att be, passa på att använda den. Jag tror att man arbetar upp kanaler i hjärnan som korresponderar med andra dimensioner. Trägen vinner. Det sägs att "otroliga sammanträffanden" hellre sker de dfagar man tar ledigt från rutinsysslor och gör något mera spontant, väljer en annan väg eller syssla, då öppnas dörrar och man kan stöta på en prson man tänkt mycket på, eller råka ut för nåt annat som ligger nära det man önskar och behöver. Finns en rolig bok Slumpen är ingen tillfällighet av Jan Cederqvist. Full av otroliga händelser. Otroliga händelser kan vara uppfyllan av önskningar och behov, som man kanske inte ens har ställt några böner om, utan bara önskat, eller att det händer saker som man kan beteckna som positiva, som man inte ens haft förstånd att önska, man har kanske inte ens kunnat föreställa sig dem. Sånt har jag råkat ut för, och jag har skrivit en masteruppsats om det. Då har mina upplevelser legat närmast de teorier som beskrivits av Carl Gustav JUng. Mina upplevelser har varit symboliska händelser som tycks ha fungerat som en slags belöningar för processer av beslutsvånda och trassligheter. När jag börjar komma ut på andra sidan. Magi, mystik, tro, synkroniciteter, alkemi, det hänger ihop. Själsliga fokuserings metoder.

Erik Rodenborg sa...

"Jag tror du har en exeptionell förmåga att be, passa på att använda den."

Å andra sidan har jag nog bett mycket ofta, men det här var nog en av de ytterst få gånger jag fick något som liknade ett svar...

Om jag vore en annan person än den jag är skulle jag nog konverterat till katolicismen efter denna upplevelse, men jag har om inte annat väldigt svårt att gå med i en rörelse som hävdar att deras ledare är ofelbar... ;-)

Jag bad nog så tyst så ingen i rummet hörde det.

Jung är väldigt intressant, jag har fortfarande svårt att läsa papperstext, trots gråstarroperationen, men jag ska försöka läsa lite med av Jung.

Erik Rodenborg sa...

PS. "Sånt har jag råkat ut för, och jag har skrivit en masteruppsats om det."
Den skulle jag gärna läsa....

Erik Rodenborg sa...

PPS. Det speciella med just denna bön var ett den inte på något sätt var planerad, den kom plötsligt, spontant, från djupet. Det händer sällan..

Erik Rodenborg sa...

Doreen Virtue har nu blivit en extrem kristen fundamentalist. Hur mycket jag än kan vara kritisk mot New Age, föredrar jag nog det framför det Virtue har blivit nu.

Hennes nya världsbild kan man ta del av här https://www.youtube.com/watch?v=sF_Poct4BoQ

Apropå bortträngning - ett personligt exempel

Jag har ett exempel på vad som definitivt måste vara något sådant,  från småskolan. Det handlar inte om ett fruktansvärt trauma, men något ...