Ibland får jag jag för mig att en låt från sextiotalet hamnade högre på listorna än den gjorde. Det gäller till exempel denna sång av Jeannie C Riley.
Jag hade för mig att den låg ganska högt, men efter lite koll ser jag att på Tio i Topp låg den bara en vecka, och så långt ner man kan komma. Den 12 oktober 1968 kom den till elfte plats (och alltså inte in på listan) - en vecka senare hamnande den på tionde plats -och sedan åkte den ut för gott. Sammanlagt en vecka på tionde plats alltså.
På Kvällstopppen gick den upp senare, och låg kvar längre, men dock aldrig så värst högt,
Anledningen till att jag trodde att Jeannie C Riley (som jag förresten skrivit mer om här) gick högre på svenska listor än vad han alltså gjorde, var förstås att jag själv tyckte om, och dessutom var mycket fascinerad, av sången. Och hade en hel del funderingar om dess märkliga text.
Ett år efter att den kom köpte jag förres4en en samlings-LP med Riley.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"The curse of the crimson altar"
Denna skräckfilm fascinerar mig. Och triggar i vissa avsnitt fram - just skräck. Den måste väl ses som en b-film, många skulle nog säga c-...
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar