Där skriver de nämligen:
"Vi är tusentals kvinnor som har börjat berätta. Vi har berättat om sexuella trakasserier, ovälkomna närmanden, övergrepp och våldtäkter. För somliga har händelserna varit öppna sår, för andra djupt förträngda minnen, som väckts till liv när vi börjat prata om det."
I andra artiklar, även i SvD, skriver enskilda kvinnor om hur de lyckats tränga bort kunskapen om övergrepp från medvetandet men att den senaste debatten gjort att minnesbilder från dessa har dykt upp.
Det är värt att lyfta fram. Men det finns en person som torde bli ytterligt besvärad av detta. Det är Dan Josefsson, som under senare år har drivit en kampanj för att alla sådana minnen är moderna myter. inte existerar och att alla som säger sig ha fått upp sådana antingen ljuger eller har falska minnen.
Han får väl låta sig intervjuas i sitt husorgan Aftonbladet och förklara för dessa kvinnor att det de säger inte kan vara sant, och att de borde läsa en bok av Richard J McNally för att få reda på hur saker egentligen ligger till.
Nu inser kanske även Josefsson att han i just detta sammanhang kanske gör bäst i att hålla tyst. Men man kan ju aldrig helt vara säker - när det gäller den mannen....
-----------------------------------------
*Debattartikeln kan på nätet tyvärr endast läsas av SvD:s prenumeranter.
8 kommentarer:
Jag såg dokumentären "Våldtagen" på SVT för några dagar sedan. Där påstod en forskare att våldtäktsmän helt kan förtränga minnet av våldtäkterna som de har begått. Han påstod att förträngda minnen inte bara är vanligt hos offren, utan alltså även hos förövarna.
Jag tror att det KAN ske även hos förövare. Däremot är jag ytterst tveksam till att det skulle vara vanligt hos dessa.
Jag och min hustru köpte några år efter vi gift oss något. Det stals av nära och kära. Då glömde jag bort både varan, affären och köpet, trots att min fru försökte påminna mig om det och talade om det. Det dröjde många år innan minnena återkom, av varan, affären och köpet. Min fru och andra nära och kära visste hela tiden.
Jo, jag är övertygad om att bortträngning av obehagliga händelser tillhör en av de vanligaste försvarsmekanismerna. Det är därför aldrig Josefsson o co kommer att lyckas i längden. Tillräckligt många vet att det ÄR något som existerar.
Fast i detta fall var köpet mycket lustfyllt, roligt. Det var insikten om förövarna som var traumatisk, förbjuden! Och så förträngdes en lustfylld upplevelse totalt i flera år. Först sedan ytterligare händelser, traumatiska, öppnat mina ögon för möjligheten att nära och kära inte alltid är helgon, kom detta glada minne av ett lyckat köp fram.
Jo, jag tror att positiva upplevelser kan trängas bort för att de påminner om något annat som är otäckt. När jag blev psykotisk 1971 trängde jag under lång tid (många år) bort positiva minnen från tiden innan för att jag inte ville bli påmind om att det en gång varit bättra.
Vi är i detta fall överens. Ett problem vi har i denna värld av bedragare och självbedragare är dock, att sanningen om det vi upplevt som verkligt diskrediteras och dras i tvivelsmål, om någon eller några börjar ljuga om sina minnen. Om tio "sådana där" stjäl, sprids åsikten att alla "sådana där" är tjuvar.
Har DJ någon erfarenhet av en sådan lögn? Kan han styras av moralisk upprördhet i ett eller ett fåtal fall? Det kanske är mer än minnen, som kan förträngas av obehagligheter? Hur är det med förnuftet? Eller i DJs fall kanske de minnen, som borde leda honom till andra slutsatser.
Förlåt pladdret, men jag tyckte det blev intressant att fundera och diskutera det här.
DJ:s "erfarenhet" är väl här Sture Bergwall.... Men dessutom anser jag att han har en annan underliggande agenda.
Skicka en kommentar