... alltså bloggaren NoBoyToy, som på allvar fick mig att uppmärksamma Joan Jett. Jag kände till henne från min favoritrockgrupp 1978, The Runaways, och hade en vag kunskap om att hon efter deras upplösning fick en egen karriär.
Efter att NBT fått mig att kolla upp denna, mer utförligt, skrev jag en del inlägg där jag lyfte fram Jett som den mest uttrycksfulla av Runaways medlemmar, och den av de f.d. medlemmarna som även efter gruppens upplösning gjort de mest intressanta sakerna.
Det står jag fast vid, trots att åtminstone två kommentatorer på denna blogg då gång på gång hävdade att det var hon visst inte...
Men de som inte inser detta kan ju exempelvis lyssna på hennes "I hate myself for loving you".
Det intensivt aggressiva framträdandet imponerar... i alla fall på mig. Det är närmast omtumlande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"The curse of the crimson altar"
Denna skräckfilm fascinerar mig. Och triggar i vissa avsnitt fram - just skräck. Den måste väl ses som en b-film, många skulle nog säga c-...
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar