torsdag 8 januari 2015

Malin Michea om dådet i Paris

Jag har funderat på att säga något om dådet i Paris. Men inte vågat för att jag inte velat säga för mycket eller för litet.  Eller fel saker. eller saker som kan missförstås.

Men så hittar jag plötsligt Malin Micheas text . Hon säger precis det jag skulle vilja ha kommit på att säga själv. Vare sig för mycket eller för litet. Och inget som är fel eller som  kan missförstås...

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag är djärvare än dig så jag vågar Erik :-)

Först och främst så finns det inget försvar för dessa gärningsmän. Jag skräder inte orden och säger att det finns inte straff nog för dessa patrask. De är överhuvudtaget inga människor.

Men Malin skriver en mycket bra sak:

"Det går också att vara för yttrandefrihet, men tycka att yttrandefrihet inte måste utnyttjas för att kränka redan utsatta grupper genom till exempel att sprida karikatyrer av profeten Muhammed. Att yttrandefrihet också är en frihet att avstå."

Varför ska man överhuvudtaget hålla på med sånt här som Lars Vilks och andra gör? Det var sånt man gjorde i grundskolan men slutade med när man började växa upp och fick normala mänskliga värderingar och känsla för vad som var rätt och fel.

För att återgå till patrasket som utförde dådet skrämmer det mig att människan är så lättpåverkad. Såg en intervju med en tidigare vän till en av de misstänkta bröderna. Han fattar ingenting, hur denne man kan ha utvecklats till detta avskum. Enligt honom var skitstöveln tidigare världens snällaste man. Om han skulle anförtro familj, barn, ekonomi till någon hade han valt honom. Han ville alla väl.

Jag vet inget om sanningshalten i detta men om det var så är det helt otroligt vad lätt det är att indoktrinera folk till vad som helst. Som en känd man en gång sa "Övertyga den lille mannen om att han gör något gott och han kan göra vad som helst.

Världens farligaste teori för mig är den att det finns något bättre liv efter det vi nu lever. Jag säger inte att tanken är omöjlig men bara tanken har lett till mer elände än något annat i världen. Folk gör vad som helst och skiter i om de själva överlever för det kvittar ju. Det finns ju något bättre som de går in i.

Jag älskar livet och vänner och allt vad jorden kan medföra men jag börjar allt mer hata mänskligheten. Vetenskapsmannen Carl Sagan sa en gång. "Världen skulle vara en fantastisk plats om bara människan inte fanns." Han sa också: "Tänk om det fanns liv på andra planeter och de kom och hälsade på oss. Hur skulle vi kunna förklara för dem all dårskap vi ställer till med både mot allt liv och mot planeten själv."

Erik Rodenborg sa...

Håller med om Vilks. Det är därför jag inte anslutit mig till mottot "Jag är Charlie". Nej, jag är inte Charlie, och jag tycker, för att uttrycka mig lite försiktigt., inte om de islamkarikarikatyrer de har gjort.

Men att döda någon för att man inte gillar deras teckningar är fullkomligt avskyvärt. Däremot vill jag reservera mig mot din mening "De är överhuvudtaget inga människor". Jo, de är människor, och jag ser det som ganska så farligt att förneka det. Ala medlemmar av släktet Homo är människor, hur vidriga saker de än har gjort.

Vad gäller döden tror jag att föreställningen om ett liv efter detta ändå har räddat många människors förstånd och sinnesro. . Dödsångest är en stark kraft hos somliga, och någon form av hopp om hinsidesliv kan nog ofta vara en barriär mot total förtvivlan.

Anonym sa...

Jag är av den starka tron att människan föds som ett tomt blad och fylls på med det hon sedan lär sig och tar till sig. Vi är inte vi blir. Det finns inget sådant som en människa som föds ond.

Visst vi föds alla inom släktet Homo Sapiens men betyder det att alla gör sig värdiga att ingå inom detta släkte?

För mig och för de flesta människor är det överhuvudtaget omöjligt att ens tänka tanken att döda en annan människa eller att våldta en kvinna eller att överhuvudtaget göra något illa mot en medmänniska. Det är det som mänsklighet handlar om.

Dessa individer har valt att ta vägen utanför detta och våldfört sig på allt vad mänsklighet är. Det är ingen som har tvingat dem till detta, de har själva valt sitt öde. De valde själva att stå utanför mänskligheten. Tycker jag synd om dem nu när de är döda? Jag drivs inte av hat men hur tusan skulle jag kunna tycka synd om dem efter vad de gjort.

Vi måste sluta att försvara galningar och istället hylla de som väljer att ställa sig utanför galenskap. Idag lever vi i en värld som hyllar våld och ser ner på människor som väljer kärlekens väg. Är det konstigt att sånt här händer i vår galna värld?

Samtidigt hyllar vi människor som Lars Vilks och liknande som lever på att förnedra andra. Om någon, som jag nu väljer att se sanningen som den är. Att yttrandefriheten inte bara är av goda, att den också kan utnyttjas på fel sätt, då attackeras vi och får två veckors kvarsittning för att lära oss det goda med yttrandefrihet.

Jag hyllar yttrandefriheten men samtidigt hyllar jag män och kvinnor som använder sig av den på rätt sätt utan att återgå till barnstadiet med mobbing och liknande

Ostalgi

Lyssna gärna på denna sång . Det är en propagandasång från det forna DDR: Tyska Demokratiska Republiken, i väst allmänt kallat Östtyskla...