Men RMF var ju sekterister....

Att konfronera sin egen historia kan vara svårt ibland. Jag tänker på det när jag läser Martin Fahlgrens inledning till Per-Åke Lindbloms SKP-pamflett "KFML (r) och facket". Pamfletten var en kritik mot KFML(r):s antifackliga linje, och den är faktiskt mycket bra, om man nu bortser från att vanan att stöda sin linje med citat från Stalin och Dimitrov ju är lite irriterande...

Martin Fahlgren, som stöder Socialistiska Partiet, tycker också uppenbarligen att den var bra, men kan inte låta bli att komma med denna lite magsura kritik.

"Skriftens kritik av r-arnas linje är i stort sett korrekt, även sett utifrån en trotskistisk ståndpunkt. Irriterande är dock de antitrotskistiska slängarna, t ex påstås att r-arna lider av ”vänsteropportunism” av ”trotskistiskt” slag, vilket är minst sagt malplacerat, i synnerhet när det gäller den fackliga frågan, eftersom den trotskistiska rörelsen alltid hållit hårt på att man ska arbeta i befintliga klassorganisationer, såsom fackföreningarna. Vid den tidpunkt då SKP- skriften publicerades hade dessutom de svenska trotskisterna redan vid upprepade tillfällen kritiserat r-arnas antifackliga linje och sekteristiska enhetsfrontspolitik".

Ja, visst är det sant att "den trotskistiska rörelsen alltid hållit hårt på att man ska arbeta i befintliga klassorganisatione" och att Revolutionära Marxisters Förbund/ RMF ("de svenska trotskisterna") hade kritiserat (r):s sekterism. Men Lindblom hade ändå goda skäl till att skriva som han skrev, eller i vilket fall som helst var det med all säkerhet skrivet i god tro.

För det tidiga RMF hade inte alls någon linje att förvandla facket till en kamporganisation. Man försökte lägga sig mitt emellan KFML/SKP och KFML (r). Medan KFML hade parollen "Gör facket till en kamporganisation" och (r) parollen "Ställ facket åt sidan" lade RMF fram den kryptiska parollen "Ställ facket mot väggen". Syftet med att arbeta i facket var då huvudsakligen att "avslöja" det. Det var en ganska absurd linje och den övergavs efter ett tag. Men i alla fall inte förrän 1974, då kritiken från Fjärde Internationalens Förenade Sekretariat tvingade även majoriteten i RMF att lämna sin åtminstone delvis antifackliga linje.

Det borde väl Martin Fahlgren veta, då han gick över till RMF så tidigt som 1972.

Idag har RMF:s arvtagare Socialistiska Partiet en facklig linje som ganska mycket påminner om den som KFML/SKP hade i tidigt 70-tal. Betydligt mer än vad den påminner om deras egen linje till och med 1973...

RMF var under sina första år i praktiken en ultravänsterorganisation. Det ironiska är att KFML/SKP trots sin maostalinistiska barlast hittade ganska så rätt när det gällde att bedriva massarbete, vilket RMF absolut inte gjorde....

Att dölja detta med en hänvisining till vad den "trotskistiska rörelsen" i största allmänhet tycker är snudd på historieförfalskning.