Det är namnet på en debattartikel av Angela Beausang, Carina Ohlson, och Tomas Wetterberg i SvD idag. De har förstås rätt. Barn ska inte behandlas så här. Men det gör de.
Då och då kommer debattartiklar av den här typen - välskrivna och övertygande.
Men de verkar inte påverka praxis det minsta. Det hela fortsätter "som vanligt".
Man kan fråga sig hur de som beslutar tänker, och känner (förutsatt att de nu har känslor, vilket ibland kan betvivlas).
Man blir så trött.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kan man kalla det moralpanik? - Enid Blyton och SvD genom åren
Jag har roat mig, eller plågat mig, igenom vad Svenska Dagbladet skrivit om Enid Blyton från 1920-talet till nu. Det är en märklig läsning....
-
I dessa dagar läggs namnen på häktade personer snabbt ut på nätet. Först ut brukar vara rännstenssajten Flashback. Sedan följer andra efte...
-
Den nästan helt monolitiska debatten om styckmordet på Catrine da Costa har nu fått en motvikt. I två debattartiklar i tidningen Parabol. De...
-
Jag kan inte låta bli att kommentera de märkliga skriverierna om mig som nyss lagts ut på Monica Antonssons blogg. Inlägget är ganska så sn...
2 kommentarer:
Man får väl vara glad över att problemet synliggörs öht? Det verkar ha varit svårt för många att få in debattartiklar i pressen för att belysa det här problemet men vi har ju ändå fått se några stycken på senare tid.
Men som du skriver, vem gör något åt problemet? Ingen bryr sig?
NBT
Om du vill läsa något helt förfärligt - gå frän SvD-artikeln och klicka på något som heter "Ann-Maris blogg". Hur tänker den människan? Man blir mörkrädd.
Skicka en kommentar