Att använda "hora" och "fitta" som skällsord - några personliga reflektioner

En sak som jag är så gott som hundra procent säker på är att jag aldrig i mitt liv använt vare sig "hora" eller "fitta" som skällsord.

Det innebär inte att jag aldrig använt olustiga skällsord. Det innebär inte heller att jag gör anspråk på att ha varit något feministiskt underbarn redan som liten.

Det beror nog mest på en inneboende känsla för logik. Skällsord bör syfta på något som man har någon sorts aversioner mot. Att kalla någon man ogillar för "nazist" är ju inte speciellt lämpligt, det kan vara extremt missvisande, men det är i alla fall inte komplett obegripligt.

Om man börjar med "hora" hade jag nog hört ordet tidigare, men det var först i elvaårsåldern jag fattade vad det stod för.

Då fick jag veta att det fanns något som kallades prostituerade, och att de sålde sig till män. Under elva- och tolvårsåldern  var detta för mig något som väckte en perifer nyfikenhet, men jag hade inga värderingar kring det.. Jag hade ingen åsikt om det var bra eller dåligt. Därför var det ju helt absurt att använda ett slangord för prostituerad som skällsord.

Nästa fas var väl 13-15-åtsåldern. Då var jag väl "sexliberal" (jag föredrar det ordet framför "sexpositiv" eftersom det senare implicerar att deras motståndare skulle vara "sexnegativa"...)  och såg också prostitution som något positivt. Och i min värld var prostituerade snarast några som jag såg upp till

Min syn påverkades nog mycket av en intervju med en prostituerad i en veckotidning. Hon berättade hur hon haft en kund med ett fysiskt  missbildat könsorgan. Hon sade sig tycka att hon utförde en fin insats genom att hjälpa honom.

Jag höll med henne, och var full av beundran, Och hur skulle man kunna använda slangordet om någon som gjorde så fina insatser som ett skällsord?

Men 1971 sprack min ganska så naiva världsbild. Jag blev vänsteraktiv och började se prostitution som ett förtryck, kopplat till både kön och klass. De prostituerade var en förtryckt grupp, som skulle försvaras. Och hur kunde man använda ett slangord för människor som var förtryckta som ett skällsord?

Hur olika dessa olika ställningstaganden än var, var de helt oförenliga med att använda "hora" som ett skällsord.

Så över till "fitta". Jag hade tidigt hört ordet nån gång, och fattat nada. Men 1965, när jag var tio, fick jag veta vad ett samlag är. Och förstod efter ett tag vad detta ord stod  för.

Innan jag kom till puberteten var det mest en fråga om en viss intellektuell nyfikenhet på samlag och könsorgan. Det var då helt absurt att använda ord för ett för mig så neutralt begrepp som "kvinnligt könsorgan" som ett skällsord.

När jag kom i puberteten blev det, förstås, lite annorlunda.  Då var det hela inte längre så neutralt. Jag uppfattade mig som heterosexuell och såg väl fram emot den  dagen jag skulle ha samlag. "Fitta" var då ett ord som åtminstone indirekt var förknippat med drömmar om ett framtida sexualliv. Hur skulle jag kunna använda ett ord för något som var nödvändigt för en handling som jag såg fram emot som ett skällsord?* 

Och jag har ju inte senare fått någon sorts erfarenhet som fått mig att invertera min känslomässiga  inställning till detta ord.

Den enda grupp av människor som jag antar att det i alla fall skulle vara lite logiskt för att använda fitta som ett invektiv skulle i så fall vara män som dels är kvinnohatande, dels homosexuella. Heterosexuella kvinnohatare må hata kvinnor hur mycket som helst. och om de använde skällsord som exempelvis "djävla subba" skulle det i alla fall var lite logiskt.

Men att de som skällsord använder ordet för den del av kvinnokroppen som de i grunden  i övrigt inte alls verkar ha något emot låter mycket ologiskt. 

Världen är konstig.
-----------------------------------------------------
*Det betyder inte att jag använde ordet i några andra sammanhang. Eftersom jag insåg att det hade fått en märklig bibetydelse avstod jag helt från det