Vad har de gjort med regnet?

Om många av oss idag med all rätt är livrädda för den globala uppvärmningen var många på 60-talet rädda för risken av ett kärnvapenkrig.

Jag var det nog aldrig - jag hade en inre känsla av att stormakterna när det kom till kritan inte skulle våga sätta igång ett sådant.

Jag tror jag hade rätt. Det närmaste vi kom var Kubakrisen oktober 1962 - och när det var som mest kritiskt visade både USA och Sovjetunionen att de inte ville gå över gränsen.

Båda valde att göra eftergifter istället för att trycka på knappen - även om de eftergifter USA gjorde hölls hemliga för att inte underminera USA:s prestige (i hemlighet förband de sig att dra bort sina kärnvapen från Turkiet, samtidigt som de officiellt hävdade att de hade avvisat alla sådan krav).

Att de backade i sista sekunden  är inte så konstigt. Vare sig de härskande i öst eller väst var några fanatiker som var beredda att offra sig för "saken". Och de visste att hela deras bekväma livsstil skulle slås sönder om det verkligen blev ett kärnvapenkrig.

Några år senare lades det fram forskningsrapporter som visade att ett totalt kärnvapenkrig mycket snabbt skulle sänka temperaturen så drastiskt att allt mänskligt liv skulle riskera att upplånas. Det kallades ”atomvinter”.  Då blev spärren mot att trycka på knappen än större.

Idag är det annorlunda. Klimatförändringarna pga koldioxidutsläppen har kommit smygande, och en drastisk  minskning av dessa skulle hota profiterna hos de stora företagen  - och därmed välståndet hos stora delar av den härskande klassen.  Och de negativa effekterna - dem kan man ju betvivla , och om man inte gör det, kan man ju tänka just att kommande generationer ska få ta hand om det. Det är ju så avlägset...  eller så verkar det vara.

Men det behöver inte alls vara så avlägset. Det finns en farlig  dynamik i utvecklingen, som kan göra att alla försiktiga prognoser kan komma på skam. Och att det plötsligt börjar accelerera över alla gränser. Vi är kanske där idag. eller kanske inte. Men då kan vi vara där i morgon.

Lyssna förresten gärna på Marianne Faithfull i "What have they done to the rain?".  Den kom under tiden man var rädda för kärnvapenkrig. Den handlar om hur regnet blir radioaktivt, en otäck fiende istället för en vän. Den är mycket vacker - och otäck.

Idag behöver vi inte oroa oss för att regnet ska vara giftigt. Men vi kan oroa oss för  att det inte kommer. Eller att om det ändå kommer det ändå är så hett i lusten att regnet inte längre svalkar något...