I januari 1970 jobbade jag i PRYO (det heter väl numera PRAO?) på skivavdelningen på NK i Stockholm. Jag hade nyss fyllt 15.
En arbetsförmån jag hade var att jag fick välja vad som skulle spelas i högtalarna. Det var nämligen så att inte alla skivor som såldes var obrutna, så en del kunde man ta ut och spela.
Som sagt, jag tilläts välja ut skivor - ända tills jag fick för mig att välja denna.
Inom några sekunder kom chefen skrikande: "SLUTA! Du skrämmer iväg våra kunder. Stäng genast av den!"
Efter det fick jag inte längre välja ut skivor att spela...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"The curse of the crimson altar"
Denna skräckfilm fascinerar mig. Och triggar i vissa avsnitt fram - just skräck. Den måste väl ses som en b-film, många skulle nog säga c-...
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar