En otäck artikel från 1967

Om jag nu ska fortsätta med mina tillbakablickar på vad som hände för 50 år sedan, i synnerhet mina upplevelser av popmusik, kan jag ju länka till detta, som jag skrev 2009.

Och här utveckla temat lite mer.

Det var alltså på morgonen den 6 augusti 1967. Dagen innan hade några grannar haft en gårdsfest. Först sades det att vi barn inte fick gå på den - det var bara för vuxna. Jag blev sur, och satte mig istället och lyssnade  på Tio i Topp.

Men programmet var inte slut förrän jag fick ett nytt besked. Barnen kunde visst vara med. Det var faktiskt en rolig fest, en riktig upplevelse. Så jag somnade ovanligt nöjd.

På morgonen låg jag och läste ett avsnitt i en Allersföljetong som om jag minns rätt hette "Allt för Charlotte". Jag minns inga detaljer av den men jag vet att jag följde den med intresse.

Så kom Dagens Nyheter. Mina föräldrar prenumererade på Svenska Dagbladet, men brukade köpa DN i Gräddö på söndagarna.

När jag läste den kom chocken. På en hel sida lade Håkan Sandblad och Arne Ruth ut texten. Under rubriken "Den påtända generationen" drev de tesen att Beatles LP ”Sgt. Peppers Lonely Hearts Club Band” var LSD-propaganda "från omslaget till innerspåret". Och att andra popartister, som exempelvis Rolling Stones, Donovan, och ett stort antal band i USA jag inte hade hört talas om var med i en sorts komplott för att få ungdomar att använda narkotika.

Det var otäckt. Här hade man sedan i april äntligen vågat lyssna på popmusik - och nu får man reda på att det inte var något idylliskt alls. Bakom den trevliga musiken dolde sig en oerhört otäck komplott.

Jag var skakad hela dagen, och på natten efteråt reagerade jag alltså, halvsovande, med den halvpsykotiska inre röst som sade "Detta var LSD-propaganda från 1936. Men de var lite vänligare då".  Denna mening föreföll ju som uppenbart nonsens. Det där med 1936 kom från en bunt tidningar från 1936 jag hade lånat från en granne.

Det var först många år senare som jag gjorde ett djärvt försök att tolka meningen. Tidningarna från 1936 var fyllda med otäcka nyheter - Salaligan, spanska inbördeskriget, Nazi-Tysklands Berlinolympiad. Om överhuvudtaget den underliga och lite otäcka ordslingan hade en betydelse var det ungefär så här:  "1936 var något mycket otäckt, men trots krig och Salaligan var det ändå bättre då. Vad som händer nu är mycket värre". Eller så tänkte jag när jag för några årtionden sedan funderade över om det verkligen fanns någon mening i det obehagliga inre rösten.

Jag vaknade upp från den, och kunde inte sova på kanske en timme.

Men redan kvällen innan hade jag varit med min bror hos farmor och tittat på TV. Där visades psykedelisk pop. Jag hade ju artikeln i huvudet och sa till min bror:  "du vet väl att sån här musik egentligen handlar om LSD”. Han sa att det trodde han inte alls på.

Och det närmaste halvåret blev samma inställning den linje jag själv bestämde mig för.  När skolan började kom en klasskamrat fram och sa att Beatles ju gör propaganda för LSD. Jag hade bestämt mig för att förnekande var den bästa inställningen så jag sa att det där var ju bara dumt, rena spekulationer.

Och jag försökte hitta på alla argument jag kunde komma på för att det inte var sant. På så sätt lärde jag mig lite om förnekandets logik, på sitt sätt. För innerst inne visste jag att mitt förnekande egentligen inte var en åsikt - det var en linje, som jag drev för att jag hade intresse av den. Jag ville lyssna på popmusik - därför förnekade jag hårt allt otäckt som kunde sägas om den.

Håkan Sandblad fortsatte förresten att driva tesen i sin intressanta bok "Popmusik: extas, revolt och industri" som kom 1969.  Men lustigt nog övergav han själv den när han tillsammans med Tommy Rander gav ut boken "Rockens roll" 1975. Eller också var de en eftergift till Tommy Rander -  vad vet jag?

Så här efteråt anser jag nog att det fanns starka argument i artikeln. Det fanns uppenbara referenser till LSD i Sgt. Pepper, men frågan är väl ändå om det var så medvetet genomtänkt som artikeln i DN försökte hävda. Troligen hårdrog de rejält, utifrån en kärna av sanning.

En sak till, En lite lustig sak var att artikeln på ett ställe visade prov på mycket dåliga kunskaper i engelska, när de mycket grovt felöversatte en textrad i "A Day in the Life". Det passade mig alldeles utmärkt - det var precis sånt jag behövde för att bygga under min förnekarlinje...