En av de sentida författare som fascinerar mig en del är Åsa Schwarz. Hon har skrivit fyra thrillers med mer eller mindre ockult handling som jag har läst, och en femte bok som jag inte har läst, ännu.
Handlingen i flera av hennes böcker är närmast hejdlös, eller möjligen kan man kanske kalla dem naiva. Men de är samtidigt fascinerande.
I hennes första bok Och fjättra Lilith i kedjor figurerar en hemlig grupp som dyrkar Lilith och bedrivit människooffer i Stockholm under hundratals år (eller åtminstone sedan 1840-talet!). Det är ett ämne som skulle kunna bli riktigt tänkvärt som skönlitteratur, men eftersom den nuvarande (kvinnliga) ledaren för gruppen - som i och för sig först presenteras mot slutet av boken - beskrivs som en gränslös, hispig, dåligt planerande person, försvinner all psykologisk realism ut genom fönstret. Man undrar sig förbluffad hur denna till synes instabila grupp verkligen skulle kunna ha behållit sina hemligheter i flera generationer.
Å andra sidan kan en roman mycket väl vara intressant utan att därför nödvändigtvis vara psykologiskt trovärdig. Den gäller i alla fall denna...
Den andra, Stigma är en ockult-psykologisk thriller, som i motsats till de andra i Schwarz produktion är otäck på riktigt. I alla fall var den det för mig. Den behandlar magi och ockult påverkan på ett sätt så att verkligheten ter sig flytande, olustig, riktigt ruggig.
Men det är den tredje som jag tänker skriva om här. Den heter Nefilim och kom ut 2009, på Telegram bokförlag.
"Nefilim" är ett ord hämtat ur Gamla Testamentet. Det återfinns i ett avsnitt i Första Mosebokens sjätte kapitel, vers 4: "På den tiden – och även senare – när gudaväsendena låg med människornas döttrar och fick barn med dem, fanns det jättar på jorden. Detta var urtidens hjältar, och deras rykte var stort."
Det hebreiska "nefilim" blev till "jättar" i den grekiska översättningen men vad det betydde från början är inte helt klart. Vad som är klart är dock är att just detta bibelställe har gett upphov till en mängd tolkningar och spekulationer. Nefilim har beskrivits som en korsning mellan människor och demoner, och i olika sekter har det spekulerats i att de fortfarande finns kvar på jorden, och spinner sina onda planer.
Från en rent fundamentalistisk utgångspunkt torde dessa spekulationer vara meningslösa. Eftersom endast Noas familj kom ombord på arken borde ju inga andra människogrupper överlevt.
Men det finns som sagt hur många spekulationer som helst om att dessa "fallna änglar", som de snart kom att ses som, överlevde, och lever här idag bland andra människor.
I Åsa Schwarz bok finns ett litet lustigt svar på hur de kunde överleva. En av dem lyckades smita in på Noas ark, och lyckades klara sig utan att bli genomskådad. På så sättet levde denna folkgrupp - denna korsning mellan fallna änglar och människor - kvar på jorden.
Inom sig har de kvar kunskaperna från sitt eget förflutna. De hatar Gud - som ju nästan lyckades ta kål på dem i syndafloden! - och arbetar för att ta makten över världen.,
Men nu har det kommit upp ett nytt hot mot deras mål. Det är den globala uppvärmningen. Den återuppväcker det plågsamma folkminnet om hur de nästan hade strukit med i syndafloden. Och Nefilims hemliga organisation beslutar sig för att sätta stopp på den globala uppvärmningens nya syndaflod.
Det gör de med den enda metod som dessa inte speciellt godhjärtade varelser känner till. Genom oerhört brutala mord på ledande företrädare på de företag som släpper ut växthusgaser. Liksom på ledande klimatskeptiker.
Boken börjar med att Nova, en kvinnlig militant miljöaktivist, bryter sig in i hemmet hos en ledande klimatförstörande VD, med syftet att spruta slagord för att göra honom nervös. Men när hon väl kommer in upptäcker hon att några kommit före. VD:n är redan brutalt dödad - tillsammans med en annan människa - och en hund. Dessa "några" visar sig efter ett tag vara - Nefilim.
När det gått en tid inser Nova att hennes egen mor är med i Nefilim-komplotten, och alltså själv en ättling till de fallna änglarna. Vilket ju innebär att Nova själv är det, också...
Jag ska inte avslöja mer. Handlingen är helt hejdlös, men just i sin hejdlöhset är den både djärv och fascinerande. Och man står kvar med frågan - hur ska man egentligen se på dessa Nefilim?
De är onda och brutala, om det finns ingen tvekan. Men de är i alla fall mot den globala uppvärmningen, om än av egenintresse. Och de har en oerhörd mäktig världsomspännande organisation bakom sig...
Dessa frågor ger boken förstås inga klara svar på. Men dessutom finns en psykologisk svaghet i hur människor reagerar på de avslöjanden som sakta kommer fram. Exempelvis den kvinnliga polis som gradvis borde ha kastats in i ett tillstånd av en total metafysisk chock. Men här verkar författaren på ett konstigt sätt låta henne närmast - låtsas som det regnar.... För att nu inte tala om Nova själv, vars upplevelser av att marken rämnar under fötterna borde ha skildrats lite mer grundligt...
Men det är fascinerande att se hur Schwarz baserar handlingen på något som nästan inga människor idag tror på - syndafloden och fallna änglar. Och mitt i dess psykologiska ytlighet tycker jag ändå som sagt att Schwarz handling fascinerar. Åtminstone grep den tag i mig när jag läste ut boken idag - för andra gången!
3 kommentarer:
Intressant. Jag tittade lite på Nefilim-frågan för några år sedan. Det finns ett antal kristna romaner på engelska som handlar om Nefilim. Och ja, de är ganska dåligt skrivna. En av dem, ”The Ahriman Gate”, skulle möjligen kunna fungera som manuset till ett synnerligen utflippat avsnitt av Arkiv X. Det finns även en grupp i självaste Roswell som säger sig bekämpa Nefilim med bön, etc. Den heter Alien Resistance och har en sida på Facebook! Här uppfattas Nefilim alltså som rymdvarelser, eller något slags korsning mellan aliens och demoner, och då blir det ju begripligt att de kunde överleva syndafloden.
Det finns förresten en tendens i den här litteraturen att blanda ihop ”gudaväsendena” eller ”de fallna änglana” med ”jättarna”, trots att namnet Nefilim i Bibeln bara används om de sistnämnda. Spekulationerna kan ibland vara närmast gastkramande. Satan hade ett eget kungarike på en planet mellan Mars och Jupiter. Gud förintade planeten (den blev asteriodbältet!) varvid Satan och hans demoner kom till Jorden, uppenbarligen efter ett kortare strandhugg på Mars, där de fallna änglarna byggde pyramider och det berömda ”face on Mars”, etc etc. Att vi inte har att göra med ”vanliga” fundamentalister märks också på att de intresserar sig för Hanoks-boken (Book of Enoch) och andra apokryfer. Givetvis är intresset för UFOn och alien abductions stort.
En annan vanlig teori om hur Nefilim överlevde syndafloden är att deras demoniska själar lämnade de fysiska kropparna (som mycket riktigt drunknade) och att de numera alltså är rent ”andliga” till sin natur.
Annars är det väl vår gamle ”vän” Elizabeth Clare Prophet som framförallt populariserat Nefilim i sin bok ”Fallen Angels and the Origins of Evil”, som verkar vara hennes mest populära bok, åtminstone att döma av antalet recensioner på Amazon!
Åsa Schwarz är absolut inte kristen fundamentalist, kommer inte ens i närheten av att vara det. Det avspeglas nog i att Nefilim för henne ändå är emot något som alla vettiga människor är emot, dvs den globala uppvärmingen. Om en kristen fundamentalist skrev om detta tema, skulle hen förmodligen vara klimatskeptiker. Eftersom Nefilim är konsekvent onda, skulle de inte ens få ha rätt i en sakfråga.,...
För övrigt har du ju rätt i att Första Mosebok 6:4 faktiskt inte säger att "jättarna" (Nefilim) och "Guds söner" är amma sak, vilket de flesta Nefilim -teorier utgår från. Å andra sidan kan man hävda att den inte heller med en total självklarhet säger att det INTE är samma sak. Men om det är samma sak, måste man ändå säga att Bibeln här rent grammatiskt är klantig och oklar.
OOPS. upptäcker att jag skrev fel titel på Åsa S:s andra bok, "Enigma", istället för "Stigma". Det är åtgärdat nu.
Skicka en kommentar