Det var den 1 maj 1973. Jag var ute och demonstrerade. Jag tog emot en hel del flygblad, och så plötsligt såg jag något som verkade lite intressant.
Det var Citykyrkan som hade bjudit in vänstemänniskor till att debattera med Stanley Sjöberg. Han hade just startat en kampanj mot vänstern och bland annat påstått att den hade hemliga dödslistor. Men nu sade han sig alltså vilja debattera med just vänstern.
Jag hade inte alltid det bästa självförtroendet, men nog trodde jag att jag skulle klara av en debatt med Stanley Sjöberg... Så när demonstrationen var över och kvällen kommit gick jag till Citykyrkan.
Så jag satte mig och började lyssna på pastor Sjöberg. Det var ett av de konstigaste tal jag hört i hela mitt liv.
Han sa nämligen att Gud hade talat till honom i sömnen. Han försäkrade, mycket noga, att Gud kan tala med de mest obetydliga människor - som han själv till exempel. Bara så att inte någon skulle tro att han hade hybris.
Och Gud hade sagt till honom att Sovjet skulle ockupera Sverige. Och att det när det hände gällde att ligga lågt. Inte skapa bråk, utan anpassa sig så mycket man bara kunde. Så att de kristna skulle klara sig från den värsta förföljelsen.
Och man borde börja redan nu. För om kristna hade för vana att fiffla med skatten skulle det vändas emot dem när Sverige blev kommunistiskt. Därför borde alla Sjöbergs trosfränder deklarera så hederligt som de bara kunde. Eller det var vad han sa...
Det är vad jag minns bäst av hans tal. Jag tänkte nog att det var sympatiskt att han tyckte att pingstvänner inte borde skattefuska. 'Även om argumenten varför var lite halsbrytande. Att Sovjet inom en snar framtid skulle invadera Scerige såg jag som en närmast delirisk tanke.
Men framför allt var det det där om att Gud talade med Stanley Sjöberg... Jag satt där och kom på något den engelske 1700-tals-ateisten David Hume en gång lär ha sagt. Nämligen detta: "Om någon säger till dig att Gud talat till honom i sömnen är det i grunden samma sak som om han skulle säga att han drömde att Gud talade till honom."
Detta blasfemiska men ack så sanna påstående tänkte jag konfrontera pastor Sjöberg med när den utlovade diskussionen skulle börja,
Men den chansen fick jag aldrig. För Citykyrkan hade lurats. Det blev aldrig någon debatt. Det hade nog varit en lögn avsedd att lura dit vänstermänniskor.
Själv har jag aldrig drömt att Stanley Sjöbergs Gud har talat till mig, Däremot har jag en gång drömt att gudinnan Freja talat till mig. Och när det hände var jag nog glad att jag hade tagit intryck av David Hume.
För ett antal år sedan hade jag en bild av gudinnan Freja på väggen. Det var samma bild som ni kan se nedan, men den var bara i svartvitt.
En natt vaknade jag med olust. Jag hade drömt att bilden på väggen blivit levande. Och den hade börjat tala till mig.
Den hade sagt detta, och endast detta: "Du hotar balansen i universum". Jag hade vaknat med olust, och undrat på vilket sätt jag hotade balansen i universum, och vad Freja hade tänkt att göra åt den saken.
Då drog jag mig till minnes David Humes uttalande. Nej, det var ju inte så att Freja hade talat till mig i sömnen, utan det var ju så att jag hade drömt att Freja talade till mig. Det var ju skönt att se saken på det sättet...
Efter några minuter kunde jag somna om. Men när jag mindes drömmen på morgonen efter fanns det nog kvar en liten, liten rest av olust....
"Freyja and the Necklace", av J. Doyle Penrose (1862-1932), cirka 1913
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"The curse of the crimson altar"
Denna skräckfilm fascinerar mig. Och triggar i vissa avsnitt fram - just skräck. Den måste väl ses som en b-film, många skulle nog säga c-...
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
4 kommentarer:
Stanley Sjöberg har väl blivit något mindre extrem med åren. Har för mig att han verkat riktigt resonlig i vissa TVdebatter. Men hans bästföredatum lär ju ha gått ut för längesedan.
När det gäller Stanley Sjöberg tror jag nog att man snarare´bör tala om "sämstföredatum".
Han var mer eller mindre spritt språngande 1973, men det är han inte nu.
Ja, det verkar stämma. Så länge jag minns honom, har han låtit relativt normal á la frikyrka. Och du Erik. FREJA TALADE VISST TILL DIG I SÖMNEN. :D
Har jag berättat om min konstigaste dröm? Jag träffade Trotskij i mina föräldrars vardagsrum. Vi diskuterade byråkratisk kollektivism versus arbetarstat. Märkligt nog såg han yngre ut, som under ryska inbördeskriget... Jag fick in några bra argument mot honom, men jag minns inte vilka, ha ha.
Spritt språngande vänstermänniskor, eller hvad?
Tidlösa
Om det verkligen var Freja hoppas jag i alla fall att hon inte är allvetande. Jag gillar inte riktigt tanken på att just jag skulle hota balansen i universum..... :-(
Jag tror aldrig att jag någonsin haft något minne av att ha drömt om Trotskij, Lenin, Marx eller någon annan så kallad klassisk marxist. Däremot har jag någon gång drömt om mer lokala förmågor, som exempelvis Tom Gustafsson. Men vad den drömmen handlade om tänker jag nog inte berätta här. ;-)
Skicka en kommentar