Och det gläder mig.
Jag tycker inte om när det är ljust hela dygnet.
Jag har känt människor som blir ledsna när det börjar bli mörkare. Jag har aldrig förstått det.
En av de få positiva saker med att vara nära ekvatorn (som jag var i juni 2010) är att när det blir mörkt blir det mörkt på riktigt. Och det mycket snabbt.
Tyvärr var det lite FÖR varmt, förstås. Men den dramatiska skiftningen mellan ljus och mörker var häftig.
Mörker är vilsamt, Jag förstår inte varför det i så många språk är en synonym för ondska, och destruktiva sidor.
Den 21 juni kommer jag att fira att det börjar bli mörkare igen.
Tyvärr kommer det att dröja till en bra bit in i juli innan det märks.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"The curse of the crimson altar"
Denna skräckfilm fascinerar mig. Och triggar i vissa avsnitt fram - just skräck. Den måste väl ses som en b-film, många skulle nog säga c-...
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar