Och det gläder mig.
Jag tycker inte om när det är ljust hela dygnet.
Jag har känt människor som blir ledsna när det börjar bli mörkare. Jag har aldrig förstått det.
En av de få positiva saker med att vara nära ekvatorn (som jag var i juni 2010) är att när det blir mörkt blir det mörkt på riktigt. Och det mycket snabbt.
Tyvärr var det lite FÖR varmt, förstås. Men den dramatiska skiftningen mellan ljus och mörker var häftig.
Mörker är vilsamt, Jag förstår inte varför det i så många språk är en synonym för ondska, och destruktiva sidor.
Den 21 juni kommer jag att fira att det börjar bli mörkare igen.
Tyvärr kommer det att dröja till en bra bit in i juli innan det märks.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inte hela historien...
Det var våren 1989. Jag hade via mina arkeologistudier kommit i kontakt med en kvinna som var med i något som hette "Kristi Församling&...
-
Gisèle Pélicot var gift med Dominique Pélicot . De lever båda i Frankrike. En dag 2020 kallades hon till polisstationen. Hon trodde att ...
-
I augustinumret av "Spartacist" - teoretiskt organ för "spartacisterna"i International Communist League (ICL) - har de p...
-
Min första reaktion när jag vaknade i dag och såg den tragiska nyheten. Som bara var helt ocensurerade tankar, utan något...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar