När jag bläddrade i Tio i Topp-boken (se inlägget den 13 juni) så stötte jag bland annat på en av de kanske töntigaste poplåtarna som någonsin gjorts (och det vill inte säga lite) . Jag syftar, jag höll på att säga naturligtvis, på "Bobbys girl", som gick upp på tio i topp-listan den 1 december 1962, nådde förstaplats en vecka senare, behöll denna placering ytterligare en vecka, för att slutligen lämna listan den 26 januari 1963.
Glömt texten? Här är en del av den. :-)
"When people ask of me
What would you like to be
Now that your not a kid anymore-ore
(You're not a kid anymore)
I know just what to say
I answer right away
There's just one thing I've been wishin' for-or
I wanna be Bobby's girl
I wanna be Bobby's girl
That's the most important thing to me-ee
And if I was Bobby's girl
If I was Bobby's girl
What a grateful, thankful girl I'd be."
Men hur töntig än texten kan verka, uppnås den maximala tönteffekten endast när man dessutom lyssnar på Marcie Blanes sång.
Jag lyssnade inte på den 1962, jag hörde den först i slutet av 60-talet, och minns att jag undrade om det där med "not a kid anymore" var någon form av ironi. Men kom fram till att det var det nog inte, tyvärr.
Jag kommer på mig själv med att undra om det skulle ha blivit en hit om den hade sjungits av en kille, hetat exempelvis "Suzys boy", haft samma naiventusiastiska tonfall, och med en i stort sett identisk text, bortsett från att könen var de motsatta.
Nej, naturligtvis inte 1962, men skulle det funka med något sådant idag?
Nja, vi sägs ju leva i queertider, men jag betvivlar att en upp-och-nedvändning av könsrollerna i Bobbys girl skulle vara möjlig som hitlåt ens idag.
Men jag kan ju ta fel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Gisèle Pélicot var gift med Dominique Pélicot . De lever båda i Frankrike. En dag 2020 kallades hon till polisstationen. Hon trodde att ...
-
I augustinumret av "Spartacist" - teoretiskt organ för "spartacisterna"i International Communist League (ICL) - har de p...
-
Min första reaktion när jag vaknade i dag och såg den tragiska nyheten. Som bara var helt ocensurerade tankar, utan något...
6 kommentarer:
I dagens läge, med den till synes oförsonliga kampen mellan papparättsaktivister och mammarättsdito (eller vad de nu bör kallas) görs låten givetvis om till en kampsång för en person som för en dryg månad sedan stod på Sergels torg, spelade gitarr, sålde skivor och pratade. "Daddys girl" blir då den naturliga titeln ...
Tanken har redan slagit mig...
Vem då?
För övrigt, kommer alla inlägg upp på den här bloggen eller måste man hålla koll på allihop för att se nya inlägg?
Anonym 16.40
Daddy är en känd papparättsbloggare, som varit indragen i ett evigt internetkrig, kan man säga. Man kan kanske säga att jag och han befinner oss på varsin sida i en polariserad debatt.
Anonym 16.42
Nja, de flesta kommer upp på huvudbloggen, men det finns en del som jag tror har ett så begränsat intresse, att de bara läggs upp på någon av "specialbloggarna".
Jag har raderat diverse kommentarer om Daddy. Jag vill inte ha ett bråk om Daddy som person på denna blogg.
Det finns det andra bloggar som sköter så bra, jag vill inte ha hit den "debatten".
Jag nöjer mig med att säga att Daddy är en bloggare som jag anser har fel i i stort sett nästan allting.
Mer behöver inte sägas nu, på denna blogg.
Kommentarsfunktionen är från och med nu avstängd för detta inlägg.
Skicka en kommentar