Men etern kanske finns i alla fall?

/Det här inlägget fanns tidigare här i en annan form. Det verkade så vansinnigt absurt att jag skämdes för att ha det här och istället lade ut det på "Världsrymdens mysterier". Men nu kom jag ett sätt att ta bort det MEST absurda och ändå bibehålla huvudtanken, så jag lägger tillbaks det i en modifierad form.

Ta det för vad det är. Ett totalt amatörmässigt försök att rädda det sunda förnuftet från underliga einsteinska tidsparadoxer. Jag ogillar sådana ungefär lika mycket som jag ogillar idén om "krökt rumtid" och jag är beredd att leta efter de mest udda alternativ för att slippa sådana underligheter...

Jag blev dessutom lite inspirerad av att den pseudovetenskapliga sidan "Electric universe" delvis verkar föra fram samma idé som jag, om jag fattar dom rätt. Så om jag är totalt galen är jag i alla fall inte helt ensam om det.../
---------------------------------------------------------------------------------------

Nu kommer jag nog att bevisa att jag är en idiot. Att jag inte förstår de enklaste saker, eller den mest uppenbara (?) matematik. Låt gå för det. Så är det nog. Men det är inte på något sätt något fel med att vara idiot så jag skriver detta i alla fall.

Det finns något som brukar kallas Michelson-Morleys experiment, något som chockade forskarvärlden vid förra sekelskiftet och som ledde till Einsteins relativitetsteori.

I princip går det ut på detta. Experimenten visade att ljuset alltid passerar oss med exakt samma hastighet oavsett om vi rör oss mot eller från ljuskällan. Jorden roterar ju, så på den plats vi befinner oss kommer vi att antingen röra oss mot eller från solen. Men ljuset från solen kommer att passera oss exakt lika snabbt vare sig vi rör oss mot eller från solen.

Detta visade Michelson och Morley. Jag har ingen anledning att betvivla detta, inte alls.

Einstein byggde sin speciella relativitetsteori på saken. Där generaliserade han utifrån Michelson och Morley. Oavsett vilken rörelse vi har i förhållande till en ljuskälla kommer ljuset från denna att passera oss med exakt samma hastighet. Om vi rör oss i halva ljushastigheten mot en ljuskälla borde ju ljuset från denna rent sunt förnuftsmässigt gå mycket snabbare i förhållande till oss. Men nej, det kommer att gå förbi oss med exakt ljusets hastighet

Detta ska sedan förklara med att tiden hos oss påverkas av vår rörelse. Eller nåt.

Men vänta ett tag nu. Anta alltså igen att vi är på ett laboratorium som rör oss mot en ljuskälla. Sunt förnuftsmässigt borde alltså ljuset från denna passera oss lite snabbare. Men nej, det gör alltså det inte, och en matematikervän till mig förklarade detta med att klockorna hos oss går lite annorlunda pga av vår rörelse mot ljuskällan. Jag antar att de sålunda i detta fall går lite långsammare.

Men anta att vi i samma sekund på samma laboratorium också mäter ljuset från en ljuskälla som ligger bakom oss och som vi alltså rör oss ifrån. Sunt fönuftsmässigt borde ju detta ljus passera oss lite långsammare. Men nej, det gör det inte, och det beror återigen på att tiden påverkas av vår rörelse. Men i detta fall i motsatt riktning. Klockorna på vårt laboratorium borde nu gå lite snabbare, antar jag.

Jag tar det en gång till. Vi mäter alltså hastigheten från ljuset från en ljuskälla vi rör oss mot. Det borde gå snabbare än ljusets hastighet men gör det inte pga att våra klockor går långsammare. På samma ställe mäter vi hastigheten hos ljus från en ljuskälla som vi rör oss ifrån. Der borde gå långsammare men gör det inte - pga att klockorna på samma laboratorium nu går snabbare? Eller?

Får nu en helt befängd idé. Har verkligen Michelson-Morleys experiment utförts någon annanstans än på jorden? För om så inte är fallet har jag en ganska så udda fundering.

Man skulle kunna förklara Michelson/Morleys resultat utan vare sig relativistiska paradoxer eller en  bisarr geocentrism om man antar existensen av en eter, som lokalt påverkas av jordens dragninskraft. En eter som i jordens omedelbara närhet följer jorden, ungefär som luften. Det innebär att varje ljussignal som utifrån kommer in i jordens del av etersystemet rör sig med samma hastighet i förhållande till jorden. . . Då rör sig inte jorden genom etern utan en del av etern är stillastående i förhållande till jorden.

Teorin är faktiskt möjlig att testa, för det innebär att Michelson/Morley-typ av experiment skulle få helt andra resultat om de utförs av rymdsonder som har lämnat jordens omedelbara närhet....