"Sexualupplysning" på mäns villlkor

/En kommentar till en märklig RFSU-broschyr, riktad till unga kvinnor, med det uppenbara syftet att få dem att underkasta sig sina pojkvänners sexuella krav. Först publicerad för tio år sedan i Spegeln 1/2001./

Statistik visar att majoriteten av unga kvinnor finner anala samlag obehagliga. Det skulle alltså finnas behov av en broschyr som uppmuntrar unga kvinnor att säga nej till sådana om de inte själv spontant vill. Men den som tror att RFSUs "praktika för analsex" innehåller något sådant blir besviken. Istället får vi läsa en broschyr som mest av allt verkar vara ett sätt att övertala kvinnor om att det går att genomföra på ett någorlunda skonsamt sätt.

Varför det på något sätt det skulle vara nödvändigt att lära sig genomföra anala samlag och varför RFSU ska ge tips om saken framgår inte alls i broschyren. Man kan onekligen fråga sig när broschyren som ska lära kvinnor att "suga av" på bästa tänkbara sätt ska komma. Om termen "suga av" ter sig vulgär (vilket den naturligtvis är) kan det nämnas att RFSU i sin broschyr noga förklarar att termerna "sätta på" och "bli påsatt" är termer för anala samlag.

Det är knappast den enda märkligheten i denna broschyr. I sin nit att vara "pedagogisk" presenterar broschyren för den närmast idiotförklarade läsaren sådana fakta som att "endast män kan förlägga vällustkänslorna till prostata" och att "kondom skyddar mot sexuellt överförda sjukdomar".

För de kvinnor som kan finna det hela olustigt eller ohygieniskt ges följande råd: "Men en del kan tycka att det känns "smutsigt" eller genant. Ofta är det den som blir penetrerad, mer än den som penetrerar, som tycker att det är genant eller känner sig ofräsch, när det inträffar. Ett toalettbesök, om möjligt, före ett eventuellt analsamlag brukar hjälpa mot detta." Att det är "den som blir penetrerad" som tycker att det är olustigt är naturligtvis en omskrivning för att det vanligtvis är kvinnor som tycker att det är olustigt. Istället för att säga nej rekommenderas då toalettbesök som den naturliga lösningen.

Broschyren går vidare och beskriver med pedantisk noggrannhet olika ställningar. Mitt i allt detta får vi reda på att "efter ett analsamlag kan man upptäcka att det har blivit smärre bristningar i ändtarmen som har gett upphov till små blödningar." Men det är inget att oroa sig för de "läker vanligtvis omgående".

RFSU går så långt att man som läsare får känslan av att de till och med uppmuntrar till sado-masoschistskt inspirerad sex. Att "det kan göra lite ont precis i början av penetrationen" är kanske inte så farligt med tanke på att "en del upplever gränslandet mellan välbehag och smärta som lustfyllt, och kan alltså tycka om att det gör lite ont."

Vidare erkänner broschyren att "man kan få HIV, gonorré, klamydia, syfilis, kondylom och herpes genom analsamlag." Vad broschyren inte nämner, däremot, är att risken att få HIV är betydligt större (för den "penetrerade") vid anala än vid vaginala samlag. Det är huvudorsaken till att HIV i Västeuropa framförallt sprids vid manligt homosexuella kontakter. Anus slemhinna är betydligt känsligare än vagina. Om broschyren inte nämner detta betydelsefulla faktum talar den däremot om att "det är liten risk att bli smittad av HIV om man slickar eller blir slickad i anus."

Som ett ganska så cyniskt understatement kan nog ses formuleringen "som vid annan sexuell aktivitet ökar risken för skador om den sker mot någons vilja eller om omdömet sviktar för att man är starkt påverkad av alkohol eller droger." Vi får vidare reda på att något så brutalt som fistfucking "kräver omsorgsfull teknik, erfarenhet av analsex och kunnighet".

Eftersom det är kvinnorna som vanligen måste övertalas till anala samlag kan jag inte se annat än att broschyrens främsta funktion är som manual för unga män som vill övertala sina flickvänner att göra det de inte vill.

Betydligt viktigare än att ge ut en broschyr a´la Malena Ivarsson eller Inge och Sten Hegeler om olika tekniker för kvinnor som vill anpassa sig till sina pojkvänners fixa idéer vore kanske att ge ut en broschyr som uppmuntrar unga kvinnor att "veta hur man ska säga nej, när pojkar tar allt för givet" för att nu citera en svensktoppslåt från 1967. Men rätten att säga nej var ofta ganska så begränsad även 1967 och RFSU verkar vilja bidra till att den ska bli än mindre idag.

Erik Rodenborg