/Frågan om Maria Magdalena är en intressant fråga, och alltför viktig för att överlämna till Da Vinci-kodsentusiasterna. Jag kommer att ta upp den mer grundligt snart, men börjar med att lägga upp en kort recension jag skrev av Esther de Boers "Maria Magdalena bakom myterna" i Internationalen 29/1999./
----------------------
Det har länge varit känt att de ursprungliga kristna församlingarna hade en helt annan syn på fattiga och rika än den senare kyrkan.
Medan de tidiga kristna hyllade de fattiga och hårt fördömde de rika kom som bekant kyrkan senare ofta att bli de rikas främsta försvarare.
Om vi får tro senare forskning kan det också mycket väl vara så att även de tidigaste kristnas syn på män och kvinnor snabbt anpassades till en syn som var mer i samklang med det etablerade samhällets värderingar.
Esther de Boer har i den fina boken "Maria Magdalena bakom myterna" (Cordia 1998) på ett övertygande sätt lagt fram belägg för att Jesus även hade kvinnliga apostlar.
Framförallt visar hon på material som tyder på att just Maria Magdalena, den mytomspunna kvinna som enligt evangelierna var den första som fick se den uppståndne Jesus, var en av de främsta apostlarna. Hon visar hur tidigt material i kyrkan visar på en positiv syn på kvinnliga apostlar, men hur denna syn snabbt förändras till den kvinnofientliga syn vi idag är så vana vid. Hon använder sig av både kanoniskt och apokryfiskt material och kyrkofädernas skrifter.
Speciellt intressant blir det när hon låter oss ta del av det Mariaevangelium från andra hälften av 100-talet som till och med hävdar att Maria Magdalena var den apostel som stod närmast Jesus. I detta evangelium finns för övrigt en ganska så anmärkningsvärd beskrivning av aposteln Petrus´ manschauvinistiska motvilja mot att godta Maria!
För den som är intresserad av Maria Magdalena eller av kvinnornas ställning i den tidigaste kristendomen kan boken varmt rekommenderas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/ En märklig konversation med ChatGPT om Aura Rhanes, en kvinnlig ufonaut som beskrevs i en bok om flygande tefat som kom 1959 och som fasci...
-
TV-program om "oskyldigt anklagade män" har en tendens att väcka upp manliga försvarsreflexer hos de mest fridsamma män. Så även n...
3 kommentarer:
Ett gnostiskt evangelium från andra hälften av 100-talet bevisar självfallet ingenting. Gnostikerna brukade lyfta fram gestalter som inte spelar en central roll i NT, t.ex. Thomas, Maria Magdalena eller Salome. Ibland vände de på budskapet, som när en grupp hävdade att Judas Iskariot var god, medan Petrus var ond! Det är alltså ett litterärt grepp från senare ”heretiker”, inte verkliga traditioner om den historiske Jesus.
Därmed inte sagt att urkyrkan var patriarkal. Det tror inte jag heller att den var. Jag är som bekant anhängare av åsikten att Paulus (trots att han *inte* nämner Maria Magdalena) likväl inte var patriarkal manschauvinist. De flesta inslag av det slaget i Paulus brev är senare tillägg eller fräcka förfalskningar av senare tiders kyrkoledare. Det här har jag ju tagit upp tidigare. Jag tror alltså att Paulus i kvinnofrågan hade i princip samma syn som Jesus själv.
Paulus nämner alltså inte Maria Magdalena, men han nämner faktiskt en annan kvinnlig apostel, Junia. Hon måste ha känt Jesus personligen, både för att detta verkar vara definitionen av ”apostel” (utom i Paulus fall – han tvingades jämställa sin vision av Jesus med att man kände den jordiske Jesus) och för att Paulus säger att Junia ”var i Kristus innan mig”.
Så visst var urkyrkan annorlunda än den senare kyrkan…
Däremot finns det tyvärr inga andra källor om Maria Magdalena än evangelierna, som ju säger väldigt lite om henne. Att basera sig på långt senare ”traditioner” går inte.
Även Tomasevangeliet tar upp samma tema som Mariaevangeliet. Och det anses finnas belägg för att det är mycket gammalt. Och det är inte entydigt gnostiskt.
Och en noggrann läsning av evangelierna och apokryferna ger faktiskt ett stöd för De Boers åsikt. Jag rekommenderar Ann Graham Brocks grundliga genomgång i "Mary Magdalene: the first apostle" Harvard University Press, 2003, som jag kommer att återkomma till.
Skicka en kommentar