...var tveklöst avslutningen i nian. Den ägde rum fredagen den 12 juni 1971.
Det var i Essingeskolan. Jag hade inte varit i skolan i slutet av terminen. Men jag gick ändå på avslutningen.
Jag kände nog på mig att jag inte skulle kunna fortsätta på Kungsholmens gymnasium på hösten. Därför var jag medveten om att denna dag var farväl till en hel värld.
Och vad som än hände efter denna dag har det aldrig kommit något som kunnat ersätta den världen.
Allt efter denna dag har varit som någon sorts blek kopia.
_________________________
Tillägg 2/3
Kan låta oerhört extremt, drastiskt, melodramatiskt, men det är faktiskt sant. Och, ja, det var bara några dagar senare jag blev psykotisk, på FPU-kongressen i Falkenberg.
7 kommentarer:
Erik, jag undrar om du har skrivit mer utförligt om din/a psykoser någonstans?
Skulle vara intresserad av att läsa om hur du upplevde dessa och lite allmänt hur dessa utlöses.
Jag förstår.
Som du kanske har läst så har jag en vän som har drabbats av psykos. Det är därför jag är nyfiken på hur detta upplevs av den drabbade.
Självklart respekterar jag att du inte vill skriva om det. Har letat i din blogg efter info men inte hittat nåt, så jag ville bara fråga.
Tack för tipset!
Jag hittade ditt inlägg om Leijonborgarna och hjärnan som ruttnar bakifrån. Men inte så mycket mer.
Min vän trodde att han hade polska maffian efter sig. Han säger nu att han på fullaste allvar trodde det, fastän han själv liksom insåg hur ologiskt det var.
Han hörde också röster som sa åt honom att stirra rakt in i en lampa i flera timmar. I efterhand förstår han hur konstigt det var.
Hans psykoser tror man har utlösts av ett långvarigt alkoholmissbruk.
Intressant det här med psykoser och psykisk sjukdom.
Men svårt som anhörig att veta hur man bäst kan hjälpa..
Jag fokuserar nu mest på att hålla honom borta från alkoholen, som tydligen förvärrar och kan skapa nya psykoser.
Tack för ditt svar och din tid, Erik!
Tack:)!
Skicka en kommentar