Fortsätter med mitt mastodontprojekt. Håller alltså på att läsa ut Helena Petrovna Blavatskys "Den hemliga l'äran". Det är omtumlande. Det är en nästan fysisk upplevelse, känns lite som en mental rymdresa.
Det egenartade är motsättningen mellan å ena sidan hennes genialitet, å andra sidan totalt ohållbara spekulationer om till exempel olika detaljer i solsystemets uppkomst
Mer allmänna resonemang, till exempel den grundläggande synen på exempelvis relationen mellan medvetande och materia, eller kritiken mot materialism och dogmatisk kristendom imponerar oerhört - och så stöter man plötsligt på fullkomligt otroliga påståenden om exempelvis relationen mellan kometer, solar och planeter.
Men det är en upplevelse att läsa. Jag märker en egenartad önskan att VILJA tro på det - och det ser grandiost ut - och så plötsligt kommer påståenden som att solar blir planeter i sin sista utvecklingsfas.
Jag är ännu i band ett och har inte närmare tagit del av exempelvis hennes 1800-talsmässiga rasläror. Det lär bli ännu en pärs. Men här bör man ändå påpeka att vare sig Blavatsky, den teosofiska rörelsen, eller de större utbrytningarna ur denna blev "rasistiska" i betydelsen rashetsande, eller att de någonsin förespråkade eller praktiserade någon form av apartheid. I teosofiska samfundets grundsatser, formulerade av just Blavatsky, betonas mänsklighetens enhet oberoende av "ras" och religion.
Däremot har det faktiskt utanför den etablerade teosofin funnits små högerextrema sekter som åberopat sig på Blavatksy, men huvudströmningen var närmast vänsterliberal.
Åter till Blavatsky. Min fascination för henne är gåtfull. Jag har svårt att förklara den. Men jag är glad att jag köpte "Den hemliga läran". Jag har ju nu en fascinerade läsning som torde räcka över julhelgen och en bra bit in i mellandagarna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
15 kommentarer:
Jösses, Kire. Läser du den där smörjan på fullt allvar? Madame var helknäpp, skall du veta. Spritt språngande var hon också. Det enda vettiga hon har sagt, är hennes varningar mot spiritismen. Tyvärr gjorde hon ett litet undantag för just sina ”mästare”, och det kryphålet har sedan alla teosofiskt inspirerade sekter utnyttjat över hövan. Jag menar, hur många medier har inte varit i kontakt med Koot Homi och Morya vid det här laget?
Samtidigt är det ju en intressant fråga om HPB kom på allting själv, eller om hon kopierade från någon annan. Jag gissar att det där med rotraser, runder och glober är hennes egen uppfinning. Nå, Madame hade bra fantasi åtminstone. (Såvida man inte vill hävda att hon blev lurad av ”demonerna i lufthavet”, vilket väl en kristen fundamentalist skulle säga. Man förklarar så att säga en absurditet med en annan.) Men ja, jag kan ha fel. Jag är inte expert på ockultismens historia. Fråga Thomas, Malin och Dragon Rouge. Om du vågar. :D
Är man orolig för att bli misskrediterad, vilket jag ibland tenderar att vara (ha ha), så finns det mer respektabla böcker som åtminstone per implikation kritiserar materialismen. Du har ju Colin McGinns ”The Mysterious Flame” exempelvis, förresten en av mina favoritböcker. Väldigt lättläst är den också. Mer svårläst är John Searles ”The Mystery of Consciousness”, som pucklar på både reduktionistisk materialism, panpsykism och dualism, men som ändå är rätt så intressant. Särskilt kritiken av reduktionismen.
Det kanske förvånar dig, men jag inte heller entydig materialist. Men säg inget till ”albanerna” eller Knegarkampanjen. De kan tro att jag har förlorat förståndet, förstår du. Jag brukar kalla mig ”provisorisk biologisk naturalist”. Rent instinktivt är jag dualist, trots att dualismen strängt taget är ohållbar (hur kan materien och ”anden” påverka varandra, om det är två olika substanser?).
Det här var ju ett roligt inlägg, men egentligen har den där julen inte varit särskilt rolig. Jag tänker givetvis på den där terroristen, och lite annat. Så jag skriver det här för att roa mig själv, antar jag. God jul förresten! ;-)
PS. Däremot klagar jag inte på snökaoset. Ärligt talat, det är vinter varje år i det här landet. Det beror på att Sverige befinner sig väldigt långt norrut… Jag är inte anhängare av ”positivt tänkande” men jag höll nästan på att säga: Gilla läget!
God fortsättning!
Den ende av "albanerna" jag har kontakt med är inte heller materialist längre (ni borde träffas nån gång!) och han vet att du brukar skriva på min blogg.
Jag har ingen kontakt med den andra grupp du nämner, men dess ledande teoretiker har aldrig varit materialist, vad han sen själv skulle vilja påstå. En mer extrem hegelian har jag aldrig träffat.
Jag minns förresten när han, pressad av mig, medgav att spöken mycket väl kan vara en del av hans egen variant av "materialism" om de bara "rör sig i oändlighet" - vilket enligt honom var materiens "väsen" och enda grundläggande egenskap. Han medgav också i ett svagt ögonblick att han kallade sin åskådning för "materialism" mest för att göra den mer politiskt gångbar.
Ja, om du mot förmodan möter honom nån gång kommer han väl att hävda att jag antingen ljuger eller måhända lider av "falska minnen" - men han SA faktiskt så!
Jag tycker för min del att den idealism som maskerar sig som "materialism" är den mest irriterande typen.
Om han offentligt hade medgett att han var "dialektisk idealist" typ Hegel hade det varit helt OK, nu var det bara pinsamt...
Du får ursäkta mina ironiska inlägg. De är hjärtliga. Egentligen är jag nog självironisk. Jag har nämligen också en mängd udda specialintressen... :-)
Du har givetvis rätt om Ayn Rand. Hon verkar ha varit en *väldigt* obehaglig person. Det enda positiva med Rand, är att hon ibland lät som en parodi på sig själv! Ibland undrar jag förresten om inte Church of Satan i sin tur är en parodi på Ayn Rand? En rolig egenhet hos Rand, är att hon i sina ”teoretiska” texter ofta refererar vad John Galt eller Howard Roark har sagt eller gjort. Jaha, vilka är det då? Jo, det är fiktiva personer från Rands egna romaner… Okej att hennes romaner egentligen är politiska pamfletter, men det här är ju onekligen lite dråpligt…
Rand var oerhört pretentiös, vilket också kunde bli väldigt lustigt. Hennes bok om epistemologi handlar således egentligen om ontologi (förstod hon inte skillnaden?), och när hon i sitt konstfilosofiska verk ”The Romantic Manifesto” skall lägga ut texten om den metafysiskt korrekta romanen, hänvisar hon givetvis till ”The Fountainhead” (en av hennes egna romaner – den med Roark). Du säkert tänka dig hur Rands syn på konst ser ut: grekiska skulpturer som visar perfekta människokroppar, målningar av ytterst vackra kvinnor utan fysiska lyten, klassisk musik, o.s.v. Samtidigt hade hon en del moderna nöjen, som hon förgäves försöker pressa in i denna gammaldags konstsyn. Hon älskade steppdans och Ian Flemings romaner om James Bond, och avskydde alla Bond-filmer utom den första, vilket givetvis betyder att hon faktiskt gick på bio. (Hon menade att filmerna med Roger More var något slags metafysiskt förräderi mot romanerna.)
Okej.
Nå, hon avled innan ”Twin Peaks” och nämner inte Black Sabbath, så hon slapp Dietzgensällskapets problematik kring detta, ha ha.
Fast egentligen var Rand inte alls särskilt rolig. Hennes romaner är fortfarande bästsäljare, och det lilla jag läst av dem får mig att tro, att det inte beror på deras litterära kvalitéer. Det är givetvis det ”metafysiska” budskapet som lockar. En sektoid kult av Übermenschen kombinerad med totalt fri marknadsekonomi. Jag blev tamejfan botad från mina ”klassicistiska” tendenser efter att ha läst det där jäkla manifestet…
Du har antagligen rätt när du säger, att teosoferna inte utvecklades till en manipulativ sekt (kult). Det är egentligen ganska märkligt, med tanke på Madame Blavatskys anspråk, Annie Besants upphöjande av Krishnamurti, skandalerna kring Leadbeter, osv. På 1990-talet besökte jag teosofernas bokhandel i Stockholm, som jag antar tillhör Adyarsamfundet. Jag noterade att de sålde eller lånade ut Puruckers ”Den hemliga lärans grundtankar”, en exeges av Blavatskys magnum opus. Purucker tillhörde dock Pasadenasamfundet, och verkar ha varit en av dess ledare. (Kanske Tingleys efterträdare?) Mindre bra var att de även sålde hylozoikernas frontmagasin Nexus…
Jag har förresten försökt mig på att läsa Rudolf Steiner, dock inte särskilt systematiskt. Han verkar ha varit en oerhört märklig person, på sitt sätt märkligare än Blavatsky. Å ena sidan var han oerhört bildad, både filosofiskt och vetenskapligt. Han fick i uppdrag att redigera Goethes vetenskapliga skrifter, och skrev en serie kommentarer till dessa. Jag har bara ögnat igenom dem, men de verkar rätt så avancerade, och alls inte ”knäppa” på något sätt. Vidare skrev han en filosofisk bok, ”The Spirit of Freedom” som han skickade till Eduard von Hartmann, det sena 1800-talets viktigaste filosof i Tyskland (idag helt bortglömd). Hartmann förkastade boken, vilket verkar ha irriterar Steiner, men det intressanta med episoden är ju att Hartmann tog sig tid att läsa och kommentera boken…
Å andra sidan…
”Sedan hände något”.
Läser man Steiners strikt antroposofiska skrifter, får man nämligen intrycket av att karln är spritt språngande. Han påstår sig veta att det mellan åren 1841 och 1879 rasade ett krig i himmelriket, att ärkeängeln Mikael segrade år 1879, varvid ett stort antal demoner kastades ned på Jorden. Dessa demoner klistrar sig fast vid människor i födelseögonblicket. Vidare finns det hemliga sällskap som fångar in döende människors själar i syfte att mata demonerna! Steiner hävdar vidare att de som dör en våldsam död får tillgång till ockulta hemligheter, som ondskefulla hemliga sällskap försöker få tag i. Ibland mördar sällskapen människor för att dessa personers själar skall få ta del av den åtråvärda kunskapen, och försöker få kontroll över de mördades själar via magi och medier. Det här låter ju som något en sinnessjuk människa skulle kunna få för sig, rena nojan. Och detta från en expert på Goethes vetenskapssyn… Steiner lär även ha hävdat att Christian Rosenkreuz skickade Buddha till planeten Mars år 1604 (hur vet han det?).
Suck.
Hade Steiner fortsatt uttolka Goethe och tjafsa med Hartmann eller Haeckel, hade han kanske blivit en intressant filosof. Fast då hade han väl å andra sidan varit lika bortglömd idag som Hartmann. Det är ju smartare att grunda en liten religion med sig själv som profet…
Vidare har vi Valentin Tomberg… Men okej, honom får vi älta någon annan gång. Vidare har jag försökt läsa Alice Bailey. Helt obegriplig. Jag tror jag fattar noll.
Har jag förresten berättat om den gången jag nästan krockade med prästen i Liberala Katolska Kyrkan under en av deras högmässor? Nå, den historien får vi ta någon annan gång.
Vad lusigt. Menar du att Hoxha Junior inte längre är materialist??? Vad är han då? Panpsykist?
Jag antar att du menar "lustigt"...
Han är numera kristen.
MVH Erik
PS. Ring honom, vettja. En diskussion mellan er skulle nog bli intressant!
Pingstkyrkan?
Ja, jag menade "lustigt". Jag har aldrig förstått hur man går in i gamla inlägg och ändrar dem... Det försvann ett "kan" från ett tidigare inlägg, också.
Nja, jag vet inte riktigt om den där diskussionen... Det beror på vad för slags kristen, vilket samfund, vilken teologi, vilken politik... Några av mina bästa vänner är katoliker, exemplevis, men sedan finns det ju frimicklare, Livets Ord och sådant...
Jag vill inte skvallra alltför mycket, i och för sig, men han är INTE framgångsteolog, och är fortfarande vänster. Och han har INTE genomgått en personlighetsföränding av "born again"-typ.
Jag vidhåller att det nog skulle vara intressant om ni hamnade i en diskussion. :-)
Tack, Kire. Det var det jag ville veta, nämligen...
Puh.
Ja, då har vi löst det, åtminstone.
Vi kommer säkert alla att träffas någon gång, i Valhall eller annorstädes. "Gud känner de sina".
;-)
Jag ville väl inte erkänna det först, men du satte mig på pottan ordentligt med det där avslöjandet om du-vet-vem. Ha ha. Var det en hämnd för att jag hånade ditt Blavatsky-intresse? Jag förtjänade det, antar jag. ;-)
Själv är jag inte kristen, men däremot är jag alltså inte längre materialist. Åtminstone inte i entydig mening. Marxist är jag inte heller. När det gäller vänstern, hoppas jag verkligen att den där världsrevolutionen kommer snart, annars kommer kapitalismen att löpa linan ut, och hela samhället att kollapsa, antagligen i en ekologisk kris...
Det kan dröja 50 eller 100 år, men det kommer att hända...
Jag berättade det inte för att hämnas för något. Utan som en ren sakupplysning.
Det kan väl vara bra att veta att någon man känner radikalt ändrat livsåskådning.
Det var ju heller inget personligt "avslöjande" om honom. Han är inte på minsta sätt hemlig om saken.
Sant. Fast lite småhemlig lät du nog. Vågar man åtminstone fråga vilket samfund?
Inget samfund alls så vitt jag vet. Helt enkelt ett principiellt ställningstagande.
Intressant. Ja, jag hinner inte ringa honom för närvarande, men vi kommer säkert att träffas någon gång.
Skicka en kommentar