Den vedertagna bilden av "Berlinmurens fall" är väl något i stil med detta: Först rådde en hemsk kommunistisk diktatur, sedan revolterade folket, som ville ha demokrati och makrnadsekonomi. Sedan föll muren, och vi fick demokrati och makrnadsekonomi, och så blev alltså det lyckliga slutet.
I denna artikel i Socialisten, som dels är en ögonvittnesskildring, dels sätter in murens fall i ett bredare perspektiv, får vi en bild, som bättre stämmer in med vad som verkligen hände.
torsdag 14 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kan man kalla det moralpanik? - Enid Blyton och SvD genom åren
Jag har roat mig, eller plågat mig, igenom vad Svenska Dagbladet skrivit om Enid Blyton från 1920-talet till nu. Det är en märklig läsning....
-
I dessa dagar läggs namnen på häktade personer snabbt ut på nätet. Först ut brukar vara rännstenssajten Flashback. Sedan följer andra efte...
-
Den nästan helt monolitiska debatten om styckmordet på Catrine da Costa har nu fått en motvikt. I två debattartiklar i tidningen Parabol. De...
-
Jag kan inte låta bli att kommentera de märkliga skriverierna om mig som nyss lagts ut på Monica Antonssons blogg. Inlägget är ganska så sn...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar