Febern verkar ha gått över för den här gången, och den delvis ångestfyllda, men framförallt behagliga, feberdimman är borta. Jag borde bli glad men det blir jag inte. Jag börjar förstå vad som menas med "sekundär sjukdomsvinst"...
Den egendomliga feberdimman fungerade som ett skydd. En slöja att gömma sig bakom. Nu när den försvunnit känner jag mig oskyddad och naken.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kan man kalla det moralpanik? - Enid Blyton och SvD genom åren
Jag har roat mig, eller plågat mig, igenom vad Svenska Dagbladet skrivit om Enid Blyton från 1920-talet till nu. Det är en märklig läsning....
-
I dessa dagar läggs namnen på häktade personer snabbt ut på nätet. Först ut brukar vara rännstenssajten Flashback. Sedan följer andra efte...
-
Den nästan helt monolitiska debatten om styckmordet på Catrine da Costa har nu fått en motvikt. I två debattartiklar i tidningen Parabol. De...
-
Jag kan inte låta bli att kommentera de märkliga skriverierna om mig som nyss lagts ut på Monica Antonssons blogg. Inlägget är ganska så sn...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar