Den formromerska religionen hade en del ska jag säga charmiga, eller udda, drag.
Ett är detta. När romarna bad var de inte alltid säkra på vilken gud/inna som skulle lyssna.
Så för säkerhets skulle formulerade de sig ibland så här. "Jag ber till dig, vare sig du är en gud eller gudinna".
Det ligger ju en viss realism bakom. Hur kan man veta att den man riktar bönen till verkligen skulle lyssna? Det kanske är bäst att gardera sig.
Det hela har ju vissa likheter med frasen "Dear Sir or Madame" som ju inleder Beatleslåten "Paperback Writer". Där sänder huvudpersonen ett bokmanuskript till ett förlag. Men kan inte riktigt veta om det är en man eller kvinna som kommer att läsa det.
Det finns nog mycket man skulle vilja be om. Utan att riktigt veta vem - om någon - som kan tänkas lyssna.
Så även jag själv.
Så jag kan be och hoppas att någon lyssnar. Vare sig det är en gud eller gudinna. Eller kanske någon annan....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
The Happening
Den troligen första Supremes-låt jag hörde. Jag hade börjat lyssna på popmusik i april 1967 och i juni 1967 hörde jag då plötsligt "...
-
Min första reaktion när jag vaknade i dag och såg den tragiska nyheten. Som bara var helt ocensurerade tankar, utan något...
-
I augustinumret av "Spartacist" - teoretiskt organ för "spartacisterna"i International Communist League (ICL) - har de p...
-
Sjundedagsadventisterna (SDA) är en märklig rörelse. Den måste beskrivas som fundamentalistisk, men deras hårda förkastande av helveteslära...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar