fredag 21 november 2014
"Bortom rimligt tvivel"
"Bortom rimligt tvivel - Thomas Quick och rättvisan" är titeln på en bok av Christer van der Kwast som kommer i januari. Ska definitivt läsa den när den kommer. Christer van der Kwast är en av de hårdast angripna personerna i Sverige, i den närmast hysteriska kampanjen efter Råstam/Josefssons böcker. Så det ska bli mycket intressant att se hans egen version...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
10 kommentarer:
Christer van der Kwasts fanclub skall du nog avstå från att bilda ...
Skulle aldrig falla mig in att bilda en fanclub till någon...
Vad gäller van der Kwast ser de flesta honom idag genom Hannes Råstams och Dan Josefssons specialdesignade glasögon. Så det ska bli intressant att ta del av vad han själv säger!
Visste du förresten att en ung Hannes Råstam hade en mindre roll i ett avsnitt av den klassiska serien "Hem till byn" som just nu repriseras i SvT ? Satt och slötittade på rollistan häromsistens och plötsligt dök hans namn upp och det bekräftas av en sökning på nätet. Men så var ju fadern teaterdirektör ...
Nej, det visste jag inte. Jag tror dessutom aldrig att jag har sett "Hem till byn"..
Tja, serien började alltså sändas 1971 och sedan kom det diverse upplagor med jämna mellanrum. Själv känner jag fortfarande igen en hel del obetalbara repliker. Men att se avsnitt från 70talet ger en viss uppfattning om tidsandan då och nu.
Fast du kanske hade för mycket att göra med Vietnams befrielse för att häcka framför TVn ...
Så mycket med "Vietnams befrielse" hade jag ju inte att göra, mer än att jag var aktiv i FNL-grupperna 1970-71. Jag vet inte riktigt varför jag aldrig såg "Hem till byn", men när jag råkade vara i ett rum där den började sändas på TV:n brukade jag gå ut.
Det är ungefär som med "Snobbar som jobbar", jag minns hur det började men jag såg aldrig något avsnitt.
Grejen är att även om Tomas Qvick varit for real så hade lik förbannat Christer van der Kwasts varit en av Sveriges löjligaste personer.
Det handlar nämligen inte om huruvida Tomas Qvick var en mördare eller inte utan det handlar om vad Christer van der Kwasts uträttade under den här tiden och det har ingenting som helst att göra med att se det ur vissa personers specialdesignade glasögon.
Jag brukar akta mig för att ta för starka ord i min mun men när det gäller den här mannen behöver jag inte ta det försiktigt för han är utan konkurrens den största parodin som någonsin har haft något med Svenskt rättssystem att göra.
Tyvärr är det så men självklart ska jag läsa boken. Man ska alltid höra båda sidor
Jag har ingen välgrundad åsikt om van det Kwast, och faktiskt inte heller om Quick/Bergwall. Det enda jag vet är att Dan Josefsson ljuger som en häst travar om debatten om bortträngda minnen, varför jag tar även allt annat han påstår med hur många skedar salt som helst.
Angående "bortom rimligt tvivel":
Att Sture/Tomas är oskyldigt till de mord han tog på sig är - bortom rimligt tvivel.
Att detta har medfört att verkliga mördare gått fria är - bortom rimligt tvivel.
Att han därigenom har förstört mordoffrens anhörigas chans till att få till ett bokslut för hjärta och själ är - bortom rimligt tvivel.
Att Christer van der Kwast har misskött sitt jobb på ett sätt som borde fått honom åtalad är - bortom rimligt tvivel.
Att Kwasten genom detta skitat ned hela sin yrkeskår är - bortom rimligt tvivel
Att han är en av världens sämsta förlorare genom tiderna är - bortom rimligt tvivel.
Detta och mycket annat kan användas till Bortom rimligt tvivel.
När vi då närmar oss teorin om bortträngda minnen är vi långt ifrån det epitetet. Självklart har Quickens lögner och fjanterier förstört för de som tror på bortträngda minnen. Man kan inte använda honom som ett bevis för att detta fenomen inte existerar. Däremot har vi fått bevis på hur farligt det är att helt blint tro på detta. Man kan inte svälja allt utan urskiljning
Varför finns det alltid individer som alltid ska göra allt vitt eller svart?
De som hävdar att bortträngda minnen är bluff och båg är inte ens i närheten av att kunna använda sig av "bortom rimligt tvivel" lika lite som det omvända.
Personligen tror jag att det existerar men inte i närheten av den omfattningen som de som sväljer allt vill tillstå. Men jag är lika lite expert och kunnig som Christer van der Kwast. Nu var jag orättvis mot mig själv. Så jädra patetisk är jan ändå inte.
Min spontana inställning är att du har rätt om Quick/Bergwalls skuld. Men jag ÄR inte så insatt,att jag säger det "bortom rimligt tvivel" . När Kwasts bok kommer tänker jag läsa den och systematiskt jämföra den med Josefssons - då kanske jag kan skaffa mig en åsikt om saken på något sätt.
Josefsson använder mycket medvetet fallet för en kampanj mot bortträngda minnen. När ex.vis S-Å Christiansson försvarar sig kapitulerar han närmast för Josefsson på frågan om bortträngda minnen. Han säger visserligen att sådana finns, men att de är EXTREMT ovanliga.
Allt talar tvärtom för att bortträngning är en ganska så vanlig försvarsmekanism. Jag skulle bli ytterst förvånad om det finns en enda människa på denna jord (som inte är alldeles nyfödd) som aldrig trängt bort ett minne för att det är obehagligt.
Skicka en kommentar