När jag nedan skrev om Kullamannen blev jag tipsad om en annan serie, Kråkguldet. Jag trodde att jag inte hade sett den, och eftersom den finns på SVT Öppet Arkiv passade jag på att se den.
Efter ett tag hände något märkligt. Åtminstone två scener - när barnen gick omkring och sjöng Luciasånger för att lura ut vem som stulit guldklimpen och (framförallt) scenen om "Statens reservföräldrar" insåg jag att jag hade sett tidigare. Och fick dessutom upp associationer från känslor och händelser från det att jag såg den 1969.
Annars vet jag att den flera år senare gick i repris och att jag då inte såg den. Men jag måste ha sett den 1969 men glömt (trängt?) bort det.
Den var i alla fall värd att se igen. Berättelsen är ju mer "realistisk" än Kullamannen, men utan dennas politiska undertoner.
Men den är bra, och för mig var det en märklig känsla av tidsresa att se den. Märklig, och positiv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
/Jag har tidigare lovat att här lägga ut C.F Petersons version av Edgar Allan Poes "The Raven" - Korpen. Korpen är den mest sorgli...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
-
"Här behövs vishet. Den som har förstånd skall tolka odjurets tal, ty det är en människas tal, och talet är 666.". Uppenbarelsebo...
3 kommentarer:
Snart riskerar du att upptäcka bortträngda minnen lite varstans ...
Huset Silfvercronas gåta (som inte ingår i samma "serie" men i den box jag köpte) har också minnesvärda inslag så testa gärna den oxå !
Verutschkow 12.26
Det där med bortträngning var mest ett skämt. Men det är ändå ett uppenbart exempel på ett återkallat minne. Om - förstås - man inte tror att jag skapade ett falskt minne när jag såg Kråkguldet igår. Men det är jag ganska så säker på att jag inte gjorde.
Skicka en kommentar