I ett debattinlägg i DN kan vi läsa ett inlägg av psykoanalytikern Magnus Kihlbom som intar någon form av mellanposition i synen på bortträngda minnen. Det är välkommet, efter att media så lång tid har dominerats av Dan Josefssons dumheter, men det innehåller en hel del tveksamt.
För att just nu endast ta ett exempel. På ett ställe, där Kihlbom med uppenbart instämmande refererar till vad "American Psychological Association"(APA) sägs ha sagt, kan vi läsa att: "de allra flesta kommer ihåg sexuella övergrepp i barndomen och andra svåra trauman". Underförstått är bortträngning något ganska så ovanligt.
Hur kan någon uttala sig så? Det förutsätter att man känner till alla trauman och sexuella övergrepp i barndomen som existerat. och hur många procent som kommer ihåg respektive inte kommer ihåg dessa.
Den enda som skulle kunna sitta inne med några sådana kunskaper vore en allvetande Gud, och även om jag inte är någon expert på frågan betvivlar jag att hen verkligen har inkarnerat hos någon av medlemmarna i APA - eller hos Magnus Kihlbom!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"The curse of the crimson altar"
Denna skräckfilm fascinerar mig. Och triggar i vissa avsnitt fram - just skräck. Den måste väl ses som en b-film, många skulle nog säga c-...
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
5 kommentarer:
Din invändning är givetvis mitt i prick. Det som är okänt kan man ju inte uttala sig om. Det är ungefär som när det kommer skenbart vetenskapliga uppskattningar av hur många oskyldigt dömda det sitter i svenska fängelser.
http://www.resume.se/nyheter/media/2014/01/02/dan-josefsson-blev-arets-folkbildare-/
Gissar att ovanstående inte föll dig riktigt i smaken ...
http://www.dn.se/insidan/religionsbyten-hennes-kall/
När jag ändå är på gång undrar jag om du noterat ovanstående. Om det som sägs om religionsforskarna stämmer var alltså du, med dina erfarenheter av bokstavsvänstern, någon sorts främmande fågel på universitetet vid den tiden.Annars kan jag spontant tycka att seriös forskning om religion borde göra det uppenbart för forskaren att den religiösa värdsbilden, oavsett religion, inte är så mycket att stödja sig på.
Verutschkow 16.42
Surprise , surprise. ;-)
Nej,, det var väl förutsägbart. Minns att de 1996 gav Lilian Öhrström ( http://kiremaj70.blogspot.se/2010/09/sex-logner-och-lilian-ohrstrom.html ) samma pris för hennes pekoralistiska dravelbok "Sex, lögner och terapi".
Mem har VoF även detta år missat att ge mig priset som Årets förvillare? /suckar besviket/.
"Barndomstrauman är mycket vanligare än många tror, men omges i allmänhet av tystnad. Denna tystnad beror på att barn som behandlas illa nästan alltid upplever sig vara ansvariga för det som drabbar dem, vilket i sin tur beror på hur våra neurobiologiska anknytningssystem fungerar. Det skadade barnets skuldkänslor följer med upp i vuxenlivet och blir en effektiv munkavle som försvårar läkningsprocessen – och håller frågan om barndomstrauman borta från dagordningen.
Det är därför skildringar av svåra barndomsupplevelser är så värdefulla. Insiktsfulla berättelser kan lindra skuldkänslorna hos dem som själva råkat illa ut som små, och locka oss att prata om ett ofattbart lidande som det annars är alldeles för tyst om."
Insiktsfullt, ja, men att samma person nu ser till att just detta tystas ner, för det är just det Dan Josefsson nu ser till, och det är just han som skrivit ovanstående...
http://www.aftonbladet.se/kultur/article14209087.ab
Skicka en kommentar