Igår visade Madeleine Leijonhufvud i ett inlägg på DN/Debatt att HD genom prejudicerande domar i praktiken har avkriminaliserat sexuella övergrepp mot barn. Beviskraven ställs högra än för i stort sett alla andra brott.
Detta är det praktiska resultatet av den kampanj JK Göran Lambertz initierade 2006, om "felaktigt dömda". Istället för att en dom ska stå bortom "rimligt tvivel" blir det nu närmast så att ingen dom ska kunna fällas om det är teoretiskt möjligt att det SKULLE kunna ha gått till på ett annat sätt. Och det är det i stort sett alltid.
Nu skulle detta delvis kunna lösas om det utvecklades en praxis där man i allmänhet tillät exempelvis telefonavlyssning och buggning vid misstänkta sexualbrott. Men det kommer inte att ske, det heller. Att telefonavlyssning användes mot Göran Lindberg var ett extremt undantag, och tillämpas annars aldrig i sådana mål.
Samtidigt ökar medvetenheten och känsligheten hos stora grupper om övergrepp mot barn. Det leder till att en allt större motsättning mellan rättssystemet och rättsmedvetandet kommer att utvecklas. Rättssystemet kommer att stå längre och längre från det allmänna rättsmedvetandet, och te sig alltmer både stötande och upprörande.
Om det fortsätter kommer en del av oss efter ett tag att riskera att dra slutsatsen att sexualbrott med barn i stort sett endast kan bekämpas utifrån scenarior som liknar handlingen i Helen Zahavis Dirty Weekend... Det är naturligtvis ingen önskvärd utveckling men det borde bli en ganska så logisk konsekvens av HD:s agerande!
Dessutom kommer det att innebära att devisen att den som inte har dömts av domstol ska ses som oskyldig blir ett öppet skämt. Det är redan nu en ytterst tveksam utgångspunkt, men det här gör den öppet bisarr. Vi har redan,en stor grupp av människor som vare sig är eller bör ses som oskyldiga trots att de inte dömts av domstol. HD:s prejudicerande domar innebär att när det gäller övergrepp mot barn kommer det att bli regel snarare än undantag.
Rättssystemet i Sverige står inte på barnens sida. I och med HD:s domar står det öppet på förövarnas sida - åtminstone i varje fall där det saknas barnpornografiska bildbevis...
Ska vi behöva dra slutsatsen att kampen mot sexuella övergrepp mot barn i fortsättningen måste ske i direkt motsättning mot det juridiska systemet?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"Striden om utomjordingarna"
Jag har äntligen sett de två program som SVT sände för ett tag sedan om UFOs och splittringen i den svenska UFO-rörelsen. Mycket fascineran...
-
Gisèle Pélicot var gift med Dominique Pélicot . De lever båda i Frankrike. En dag 2020 kallades hon till polisstationen. Hon trodde att ...
-
I augustinumret av "Spartacist" - teoretiskt organ för "spartacisterna"i International Communist League (ICL) - har de p...
-
Sjundedagsadventisterna (SDA) är en märklig rörelse. Den måste beskrivas som fundamentalistisk, men deras hårda förkastande av helveteslära...
7 kommentarer:
Tvärtom finns det inga andra mål som har så låga beviskrav än just sexualbrottmål, där ord just får stå mot ord för en fällande dom.
Att man har ställt höga krav på målsägandes utsagor genom denna dom är väl fullständigt rimligt, annars skulle vem som helst kunna bli oskyldigt dömd genom falska anklagelser - en risk som alltid har funnits efter 1991-års: kraftigt sänkta beviskrav.
Lästips:
http://www.dn.se/debatt/det-ar-mojligt-att-falla-for-sexovergrepp
De förmedlar åtminstone fakta. Tro inte på straffrättsprofessorn som bara spelar på folks känslor och direkt ljuger om följderna av domen för att få fler fällda.
Sen säger du att ingen blir oskyldigt dömd. Det var inte så längesen en dotter blev dömd för falsk angivelse efter att ha ljugit om sexuella övergrepp som fadern påstods hade gjort och som han blev dömd för i tingsrätten.
Enligt SBU görs 3000 anmälningar om året gällande sexuella övergrepp mot barn. SBU räknar med att det bara handlar om en tiondel av de som faktiskt utsätts - hur stor är uppklarandeprocenten?
Om vi nu ska tala rättssäkerhet alltså och då inte bara ur den vuxnes perspektiv.
Anonym
Att ord står mot ord leder numera nästan aldrig till en fällande dom. Och i de få fall de ändå gör det brukar de rivas upp i högre instans.
Det tycker jag är fel, för det finns faktiskt fall där skillnaden i trovärdighet hos parterna är helt överväldigande. I sådana fall borde man faktiskt kunna döma även utan teknisk bevisning. Och i den här typen av mål finns för det mesta inte sådan.
Att Leijonhufvud skulle ljuga har du inte belagt på något sätt. Hon brukar inte ljuga, och konsekvenserna för henne om hon ljög offentligt skulle bli förödande.
Om en dotter dömts för falsk tillvitelse mot sin far - vad bevisar det om man som du tror att domstolar så lätt dömer oskyldiga. Hur vet du att hon inte också var en av de oskyldigt dömda?
Mer allmänt. Det finns en stor grupp av kommentatorer på nätet som har som grundidé att det finns en massa oskyldigt anklagade och dömda för just sexualbrott. Och sedan letar de med ljus och lykta efter alla "fakta" som kan stöda det, medan de systematiskt ignorerar allt annat. De är nästan alltid anonyma, så om man beslå dem med uppenbara fel kan de försvunna ut i det mörker de kom från.
De älskar i synnerhet att skriva anonyma kommentarer till bloggar, eller på diskussionsforum typ Passagen.
I och med att jag slopade alla restriktioner på att skriva här får jag numera också hit dom. en oundviklig bieffekt, men som sagt inget som jag önskar...
Ja, jag är också så in i helsike trött på anonyma och det var en av anledningarna till att jag stängde ner kommmentarsfunktionerna på min egen blogg. Jag gitter inte med dom. Kan man inte stå öppet för sina åsikter så är de inte värda skiten på mattan enligt mig.
Madeleine Leijonhufvud vill tydligen skicka oskyldiga män i fängelser.. Jag vet inte hur insatt du är i juridiken men så mycket kan jag säga till dig- Om domstolen skall komma fram till en fälande dom så måste den vara "ställd bortom ALL rimlig tvivel".. Finner domstolen däremot att det finns andra möjligheter och ev förklaringhar till det påstående situationen så skall inte den tilltalade fällat.. Mannen i fråga blev felaktigt dömd i hovrätten. Har har inte förgripit sig på pojken (sin son)
Snälla anonym, för det första är allt du skriver blaj, amatörmässig hemmafilosofi av den typ som förövarförsvarare så gärna ägnar sig åt.
För det andra är du just typiskt nog anonym. Du verkat inte ens vilja stå för ditt blaj.
Så du menar att du är mer "insatt" i "juridiken" än Madeleine Leijonhufvud? Och du tror dig veta att hon vill sätta oskyldiga i fängelset....
Det är du som inte är "insatt". Lägg märke till att formuleringen är "allt RIMLIGT tvivel". Det innebär inte att alla andra teoretiska möjligheter hundraprocentigt ska kunna uteslutas. Om det blir så kommer inga människor någonsin att dömas för några brott någonstans. Och då kommer alla förövare att gå fria.
Och vill du veta något. Jag misstänker att det är precis det du vill.
PS. Du skriver "Mannen i fråga blev felaktigt dömd i hovrätten. Har har inte förgripit sig på pojken (sin son)". Hur vet du det? Var du där?
Skicka en kommentar