En liten markering

Jag har många gånger uttalat mig kritiskt om Monica Antonsson, och hon har förvisso vid några tillfällen riktat ganska så hårda (för att uttrycka mig lite försiktigt) angrepp mot mig...

Just därför vill jag klart markera att jag helt tar avstånd från de som driver ”sanningsbloggarna" (i praktiken ofta förtalsbloggar!) om henne på nätet.

När hon var allierad med papparättsgrupperna var dessa personer tysta, "sanningsbloggarna" uppkom när hon slutligen insåg att hon hade utnyttjats av extrema kvinnohatare, (och jag skulle vilja tillägga förövarförsvarare!) och deras kvinnliga allierade.

DÅ upptäckte en del personer plötsligt att Monica A:s debattstil inte var helt "trivsam". Och upprördes över detta. När hennes angrepp hade riktats mot överlevare och barnrättsaktivister, då gav många sitt tysta bifall, men nu ”upptäckte” de alltså allehanda hemskheter hos henne…

Jag står uppenbarligen mil från Monica Antonsson åsiktsmässigt, och tycker förvisso ofta inte om hennes debattmetoder. Men hennes omsvängning denna vår hedrar henne. Hon har visat att hon kan tänka själv, och sådant är alltid glädjande!