Jag har många gånger uttalat mig kritiskt om Monica Antonsson, och hon har förvisso vid några tillfällen riktat ganska så hårda (för att uttrycka mig lite försiktigt) angrepp mot mig...
Just därför vill jag klart markera att jag helt tar avstånd från de som driver ”sanningsbloggarna" (i praktiken ofta förtalsbloggar!) om henne på nätet.
När hon var allierad med papparättsgrupperna var dessa personer tysta, "sanningsbloggarna" uppkom när hon slutligen insåg att hon hade utnyttjats av extrema kvinnohatare, (och jag skulle vilja tillägga förövarförsvarare!) och deras kvinnliga allierade.
DÅ upptäckte en del personer plötsligt att Monica A:s debattstil inte var helt "trivsam". Och upprördes över detta. När hennes angrepp hade riktats mot överlevare och barnrättsaktivister, då gav många sitt tysta bifall, men nu ”upptäckte” de alltså allehanda hemskheter hos henne…
Jag står uppenbarligen mil från Monica Antonsson åsiktsmässigt, och tycker förvisso ofta inte om hennes debattmetoder. Men hennes omsvängning denna vår hedrar henne. Hon har visat att hon kan tänka själv, och sådant är alltid glädjande!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kan man kalla det moralpanik? - Enid Blyton och SvD genom åren
Jag har roat mig, eller plågat mig, igenom vad Svenska Dagbladet skrivit om Enid Blyton från 1920-talet till nu. Det är en märklig läsning....
-
I dessa dagar läggs namnen på häktade personer snabbt ut på nätet. Först ut brukar vara rännstenssajten Flashback. Sedan följer andra efte...
-
Den nästan helt monolitiska debatten om styckmordet på Catrine da Costa har nu fått en motvikt. I två debattartiklar i tidningen Parabol. De...
-
Jag kan inte låta bli att kommentera de märkliga skriverierna om mig som nyss lagts ut på Monica Antonssons blogg. Inlägget är ganska så sn...
2 kommentarer:
Jag håller med helt och fullt!
ny bloggadress
http://blogg.expressen.se/singelisumpan/
Skicka en kommentar